I Sverige dör 12 000 människor varje år till följd av rökning.
Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och tidig död.
Tre av fyra rökare vill sluta röka, men har svårt att motivera sig själva till att göra det. Mer än tio år efter att det blev rökfritt på krogen är det nu hög tid att ta nästa steg. Det är den svenska modellen: steg för steg skapar vi framtidstro genom investeringar i hälsa och välfärd.
Riksdagen ska snart rösta om regeringens proposition om åtgärder för ökad folkhälsa på tobaksområdet. Det gäller att förstärka den positiva trenden att allt färre börjar röka genom att reglera information och marknadsföring kring rökning. Därför är vi för förslagen.
Här är några av de åtgärder som kommer att bidra till att fler kan sluta röka och inte minst till att färre unga börjar:
- Cigaretter med karakteristisk smak förbjuds. Det är ett viktigt steg för att få färre unga att börja röka. Undersökningar visar att det framförallt är unga som röker smaksatta cigaretter.
- Hälsovarningar ska ha både text och bild och täcka 65 procent av fram- och baksidan på förpackningarna. Vi vet från forskning och erfarenhet att tydliga hälsovarningar har effekt.
- Märkningen av cigarettförpackningar får inte utformas så att det liknar ett livsmedel eller en kosmetisk produkt, eller antyda att vissa produkter skulle vara mindre farliga. Konsumenten ska inte kunna vilseledas.
Det har gått mer än tio år sedan riksdagen röstade för rökfria krogar. Det var en fråga som många då tyckte var svår, men som lika många i dag tar som något självklart. Sedan dess har vi kunnat se en glädjande utveckling där andelen dagligrökare har minskat stadigt över tid och färre unga har börjat röka.
I Västerbotten har vi under många år arbetat långsiktigt och strategiskt för att minska tobaksbruket, inte minst bland barn och unga. Metoden ”Tobaksfri duo”, som innebär att elever i årskurs 6 tecknar ett tobaksfritt avtal, finns i dag i 75 av landets kommuner och i Västerbotten har 80 procent av länets barn och unga valt att teckna avtalet, något som visat sig mycket lyckat.
I arbetet med Västerbottens hälsoundersökningar möter hälso- och sjukvårdens personal stora delar av befolkningen och kan på så sätt fånga upp och motivera till tobaksstopp samt erbjuda de som vill stöd att sluta.
Även om vi Västerbotten i dag har lägst andel dagligrökare så är arbetet med att minska antalet som tänker börja viktigt. Förslagen i regeringens proposition ger oss stöd att fortsätta landstingets tobaksarbete för en ökad folkhälsa. Ett steg för oss är att ställa oss bakom ”Tobacco Endgame” – ett rökfritt Västerbotten 2025.
Det finns en bred politisk enighet om vikten av att minska rökningen och vi hoppas därför att övriga partier, liksom vi, ska se behovet av att genomföra förslagen.
Vi verkar från olika perspektiv, men vi är eniga om att nu ta nästa steg för att begränsa det lidande som rökningen kan orsaka. Vi vill utveckla den svenska modellen och skapa framtidstro med reformer för hälsa.
Anna-Lena Sörenson(S)
riksdagsledamot för Östergötlands län och vice ordförande i socialutskottet
Yasmine Larsson(S)
riksdagsledamot för Skåne län med ansvar för tobaksfrågor
Harriet Hedlund(S)
ordförande i nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen
Janeth Lundberg(S)
ordförande i nämnden för folkhälsa och primärvård i Skellefteå/Norsjö-området
Marita Fransson(S)
ordförande i nämnden för folkhälsa och primärvård i Södra Lappland
Även om vi Västerbotten i dag har lägst andel dagligrökare så är arbetet med att minska antalet som tänker börja viktigt.