Ett barns möjligheter till goda framtidsutsikter utgår från vuxenvärldens förmåga till stöd. Alla barn och unga i Sverige ska kunna delta i samhället på lika villkor och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar oavsett bakgrund och uppväxtmiljö. Därför måste politiker och beslutsfattare diskutera barnfattigdom och dess konsekvenser under valrörelsen, skriver Anneli Ivarsson, distriktsordförande Rädda Barnen i Västerbotten.
”Innan hade vi inte dator och TV hemma. Men i skolan var vi ändå tvungen att skriva arbeten på datorn för att få lämna in det. Då fick jag säga inför de andra att jag inte hade en dator och då sa läraren att jag skulle jobba kvar efter skoltid i stället. Hon bad faktiskt om ursäkt sen”. (Kille, 15 år, ur ”På marginalen – vardagen bakom barnfattigdomsstatistiken”, Rädda Barnen 2013)
Barn i resurssvaga hem får inte samma möjligheter och villkor som andra. De hamnar ofta utanför sociala sammanhang och kan tvingas avstå från bland annat vänner, fritidsintressen och skolarbete. De blir oftare än andra utsatta för mobbning och måste tidigt ta ansvar för sin egen, och familjens situation.
Barnfattigdom är ett ord som uppfattas och kan tolkas olika, men faktum kvarstår: De här barnen får inte alltid sina rättigheter tillgodosedda på grund av familjens ekonomiska situation. Barnen är väl medvetna om det och hittar ofta kreativa sätt att hantera sin vardag på.
”Om man inte kan eller vill följa med på en utflykt kan man bara komma för sent. Då kan man få stanna kvar på skolan och vara med i de andra klasserna i stället. Så ibland har jag stannat kvar.” (Tjej, 12 år, ur ”På Marginalen – vardagen bakom barnfattigdomsstatistiken”, Rädda Barnen 2013)
Rädda Barnen ser skola, fritid och uppväxtmiljö som några av de mest betydelsefulla faktorerna för barns livsvillkor. Kommunen ska säkerställa att skolan ger alla barn samma möjligheter att delta i skolans undervisning och aktiviteter.
En meningsfull fritid är oerhört betydelsefull vad gäller barnets erfarenheter av att delta i sociala sammanhang utöver familj och skola. Fritid ska vara en tid där kreativitet och lek får fritt spelrum oavsett bakgrund och uppväxtmiljö. Kommunen ska möjliggöra för alla barn att kunna utvecklas och njuta av en meningsfull och aktiv fritid.
Andelen barn i ekonomisk utsatthet varierar stort mellan olika kommuner i Västerbotten. Det rör sig om 7,5 procent i Vännäs upp till 24,1 procent i Sorsele. Sorsele ligger på den mindre attraktiva andraplatsen i Sverige med högst andel barn i ekonomisk utsatthet – efter Malmö.
Ett barns möjligheter till goda framtidsutsikter utgår från vuxenvärldens förmåga till stöd. Barns uppväxtvillkor, hemförhållanden, bostadsområde eller skola får aldrig avgöra deras livschanser. Barns egna upplevelser av att växa upp i en socioekonomiskt utsatt situation måste tas på allvar när politiker och beslutsfattare ska säkerställa att alla barn kan delta i samhället på lika villkor.
Rädda Barnen uppmanar kommunstyrelserna i Västerbottens alla kommuner att lyfta barnfattigdom som en av de viktigaste politiska frågorna i valet 2014. Alla barn och unga i Sverige ska kunna delta i samhället på lika villkor och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar – oavsett bakgrund och uppväxtmiljö.
Anneli Ivarsson