Bland de elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Bäst i Västerbotten har det gått för elever som gått byggprogrammet där 54 procent fått ordentligt fäste på arbetsmarknaden efter ett år. Men så ser det tyvärr inte ut på alla yrkesprogram. Det visar LO i en ny sammanställning av de gymnasiala yrkesprogrammen.
Var tredje ungdom som går klart sin yrkesutbildning på gymnasiet är ett år senare etablerad på arbetsmarknaden. Ytterligare en av tre har fått in en fot, men inte fått fäste. Det kan handla om timvikariat, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete, men i så liten utsträckning att det är svårt, eller omöjligt, att försörja sig på. Det är allvarligt att yrkesutbildningarna, som syftar till att ungdomar ska kunna börja jobba direkt efter gymnasiet, lyckas så dåligt med uppgiften. Det försvårar och försenar etableringen i vuxenlivet och får långsiktiga konsekvenser för både den enskilde och för samhället.
I Västerbottenslän är byggprogrammet det bästa valet för den som vill ha jobb. 54 procent är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter studenten. Men så ser det inte ut på alla program. Efter att ha utbildat sig på medieprogrammet är motsvarande siffra bara 11 procent.
Gymnasieskolans yrkesutbildningar är mycket viktiga för kompetensförsörjningen till arbetsmarknaden. Såväl SCB (Statistiska centralbyrån) som Svenskt näringsliv och Arbetsförmedlingen vittnar om stor efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft. Samtidigt söker för få programmen på gymnasiet, vissa utbildningarna håller inte måttet och arbetsgivarna får inte den kompetens de behöver till sina företag.
För att fler unga ska välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb behöver ett antal reformer komma på plats.
- Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klarar sig.
- Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort i och med gymnasiereformen 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 till 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.
- Ge branscherna större inflytande. Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de har valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.
Per-Erik Johansson
ordförande LO-distriktet i Norra Sverige