På Norrans debattsida ifrågasattes häromdagen (7/1 2015) Skellefteå kommuns 2030-projekt.
Det är mitt och mina nätverkskamraters absoluta intryck att det både från politiker och tjänstemän är en allvarligt menad målsättning – 80 000 innevånare 2030. Men en allmänt positiv utveckling av kommunen förutsätter att både stad och landsbygd utvecklas. Staden och landet är och måste ses som varandras förutsättningar. En ensidig satsning på det ena eller det andra skulle inte leda till måluppfyllelse.
2030-projektet måste få betyda: ”Hela kommunen ska ges möjlighet att utvecklas”. Det är den utmaningen som vi vill rikta till kommunledningen och kommunens alla politiker.
Låt mig berätta lite om vårt nätverk och vad vi arbetar med: Nätverksgruppen består av representanter från Ostvik, Östanbäck, Drängsmark, Skråmträsk och Bygdsiljum. Vi arbetar med att skapa hållbara förutsättningar för att kunna bygga och bo på landet.
Vår utgångspunkt är följande: Om vi ska få riktig fart på utvecklingen i våra byar krävs en inflyttning av unga människor ”mitt i livet”, som är i färd med familjebildning, att skaffa hus och att etablera sig. Då behövs det hus att flytta till. Men det behöver inte betyda att folk (läs äldre fastighetsägare) därför måste flytta.
Med den utgångspunkten arbetar vi med ett koncept som vi beskriver så här: För de som på ”äldre dagar” gärna vill fortsätta att bo kvar i byn/på landsbygden vill vi skapa någon typ av senior och/eller trygghetsboende.
Denna typ av boende kan också passa för unga människor som vill bo på landet. Det kan vara det första steget att etablera sig i en by innan man eventuellt tar nästa steg och bygger/köper eget hus. Då skulle vi få en bygd så som vi nog vill ha den, med en blandning av både unga och äldre människor.
I vårt koncept ingår också tankar om ett smart boende där samverkan mellan olika boendegrupper, samt skola, förskola och föreningar, är ett givet inslag, liksom miljömässigt hållbara lösningar. Det ska också finnas stor plats för ytterligare nya smarta tankar.
Vi har nått ganska långt i vårt arbete och kan redovisa ett dokumenterat behov av boende i våra byar. Fler byar i kommunen har anmält sitt intresse för nätverket. Kommunledningen i Skellefteå, både politiker och tjänstemän, är väl informerade om våra tankar och ger oss sitt fulla stöd.
Baserat på uppgifter som vi inhämtat menar vi att en lösning enligt vårt koncept skulle vara en stor vinstaffär för kommunen. Kommuner har generellt ett stort uppdämt behov av att medverka till att pensionärer/seniorer kan få tillgång till en mer senioranpassad egen bostad.
Våra uppgifter säger att en plats i omsorgsboende kostar cirka 600 000 kronor/år. Skillnaden mellan ett år i hemtjänst och ett år i omsorgsboende är cirka 500 000 kronor. Om tio personer bor ett år längre i eget boende, med enbart hemtjänst, gör kommunen en besparing på fem miljoner kronor.
Vi vill använda lokala hustillverkare i projektet. Det skapar arbetstillfällen och ger kommunen skatteintäkter. Det i sig skapar underlag för utveckling.
Vi har konkreta idéer om hustyper och upplåtelseformer. Knäckfrågan är inte överraskande finansieringen. Att kunna bygga på ett sådant sätt, och till sådana priser, att boendekostnaden blir rimlig är själva utmaningen. Processen att hitta en lösning på detta är i full gång. Vi hoppas på aktiv medverkan från finansiellt starka organisationer, företag och grupperingar både på lokal och regional nivå. Det är förutsättningen för att vi ska kunna se vårt mål realiserat.
Vi jobbar vidare i vår nätverksgrupp och räknar med att alla övriga aktörer också tar 2030-projektet på allvar.
Bengt Gunnarson
ordförande i Ostviks & Östanbäcks Byaförening