SD-ledaren Jimmie Åkessons senaste paradgren är att försöka tävla med statsminister Fredrik Reinfeldt (M) om vem som bryr sig mest om flyktingar. Medan Reinfeldt tackar människor för att de valde Sverige, och vädjar om att vi ska öppna våra hjärtan, säger Åkesson kyligt och metodiskt att det hade varit bättre och mer effektivt om de resurser som läggs på ankomstkostnader i stället skickas till flyktingläger i Syriens angränsande länder.
Det är rent nonsens. Både Åkesson och partisekreteraren Björn Söder har hänvisat till FN:s flyktingkommissariat UNHCR när de har argumenterat för sin sak – vilket SVT har avslöjat som rena rama sanningsförvridningen från partiets sida. UNHCR säger förvisso inte nej till ökat stöd, men vill inte koppla frågan om platsspecifikt omhändertagande till migrationens vara eller inte vara.
Det enkla svaret är givetvis att Jimmie Åkesson med kumpaner inte vill ha hit människor som ser annorlunda ut och som har en annan kulturell bakgrund. Att hjälpa fler på plats är bara sverigedemokratiska för att hålla dem ifrån Sverige.
Denna rädsla för det nya bör skärskådas med en blick på det gamla. Under förra året släpptes en sammanställning av hur det har gått för dem som flydde från ett brinnande Balkan på 1990-talet. I en studie baserad på 75 000 personer konstaterade Statistiska centralbyrån och Arbetsmarknadsdepartementet att det har gått ganska bra för dem. Särskilt för dem som var väldigt unga när de kom hit. Sysselsättningsgraden bland dem som är kring 30 år är 80 procent, och i genomsnitt har sju av tio av de som är arbetsföra jobb i dag. Inom gruppen är det fler som studerar på högskole- eller universitetsnivå än bland inrikes födda.
Det är uppenbart att det finns en motivation till att skapa sig en egen grund att stå på. Dessutom är det de unga kvinnorna som står för den största drivkraften. Allt är givetvis inte rosenrött. Sammanställningen visar också att det råder ojämnlikhet mellan könen. 66 procent av kvinnorna från Balkan har jobb, 72 procent av männen.
Balkanflyktingarnas öden ska givetvis inte tas för intäkt för alla invandrargrupper. Mellan 1991 och 1995 kom 147 000 människor till Sverige från Balkan. Den största enskilda flyktingströmmen kom under 1994 och låg på 60 000. Endast i år projicerar Migrationsverket att mellan 80 000 och 90 000 kommer att söka sig till Sverige, med liknande prognoser för 2015. Det är inte enbart situationen i Syrien som ligger bakom de ökade flyktingströmmarna – även Eritrea bidrar.
Det betyder att Sverige sätts under stor press inom flera sektorer. Men den största lärdomen av Balkanflyktingarna är att ett längre tidsperspektiv gör mycket för att kyla ner panikartade domedagsscenarier. Öppenhet stärker.
Csaba Bene Perlenberg
liberal skribent