Det blåste rejält och dånade ute på däck när de svenska och finska militärledningarna besökte det amerikanska hangarfartyget USS Theodore Roosevelt häromveckan.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) gav i kommentarer sken av att besöket inte var så värst speciellt för att han minsann varit ombord på hangarfartyg förr. Men bilderna avslöjar en minst sagt förtjust försvarsminister.
Hultqvists förtjusning över marina stridskrafter begränsas dock inte till amerikanska hangarfartyg i Nimitz-klassen. Så sent som i måndags besökte Hultqvist varvet i Landskrona för att få sig en titt på dess kapacitet för halvtidsmodifieringar och reparationer – det kommer onekligen att behövas då regeringen bestämt sig för att ge marinen en nödvändig och efterlängtad kraftinjektion. Två nya ubåtar med första leverans satt till 2022. Nya bevakningsfartyg och bojbåtar. Eventuellt även fler korvetter.
Det är denna satsning som ska möta den ryska upprustningen som enbart i år innehåller 50 helt nya eller modifierade farkoster i olika modeller. Ryssland har även meddelat planer på ett helt nytt hangarfartyg, potentiellt världens största, som ska ersätta dagens enda hangarfartyg.
I dag saknar Ryssland dock både den tekniska och den logistiska förmågan att bygga ett helt nytt hangarfartyg på en och samma plats och det finns de som tvivlar på att landet mäktar med det överhuvudtaget.
Även i övriga delar av världen pågår det ett generationsskifte i den marina stridsförmågan som kommer inledas under 2020-talet. USA har redan producerat den första av sin nya generation av hangarfartyg i Ford-klass, som ska ersätta deras nuvarande Nimitz-klassfartyg. 2016 beräknas USS Gerald Ford att vara i aktiv tjänstgöring.
I Storbritannien görs en stor satsning på nya fregatter som ska levereras tidigt 2020-tal och planeras vara i tjänst fram till 2060. Indien har tagit beslut om att sätta igång produktionen av sitt andra egenkonstruerade hangarfartyg INS Vishal med en byggtid på 10–12 år.
I ett försök att begränsa Indiens nära militära samarbete med Ryssland har USA slutit avtal med Indien om att dela med sig av viss hangarfartygsteknologi. Samtidigt är Indiens satsningar ett tidstecken: De agerar proaktivt inför ett marint alltmer kapabelt Kina.
Det gör även Japan, som bygger marina allianser med både Filippinerna och Vietnam i form av patrullbåtar och gemensamma övningar. Och förutom en helt ny planerad ubåtsflotta så driftsätts den 11 april helikopterhangarfartyget Izumo, det största hangarfartyget Japan byggt sedan andra världskriget.
Kina har i dag ett modifierat ukrainskbyggt hangarfartyg som dock inte är fullt sjödugligt än. Det pratas om en utbyggnad av upp till fyra nya kinesiskbyggda hangarfartyg men experter ifrågasätter om Kina har den kapaciteten eller ekonomiska möjligheten.
Framtidens krig må utkämpas i cyberspace, men stormakternas territoriella integritet säkras ute till havs.
Csaba Bene Perlenberg