Skolan kan liknas vid en arbetsplats och är på sätt och vis våra barns första ”anställning” – och ett steg närmare arbetslivet.
Likt vid ett arbete ställer skolan krav på eleven, men vilka rättigheter för en god arbetsmiljö har de?
I dag är klasserna större än för 20 år sedan när vi gick i skolan, vilket på olika sätt kan medföra svårigheter för elever och lärare att få arbetsro.
En krävande arbetsmiljö leder till stress för eleverna där arbetsmoment som inte hinns med på skoltid tar upp en stor del av elevernas liv utanför schemalagd arbetstid på kvällar och helger. Detta kan leda till att eleverna tappar motivationen och balansen mellan arbete, fritid och sömn blir störd.
Skolan har åtskilliga gånger diskuterats i media utifrån förekomsten av stora klasser, egna datorer till eleverna och skolresultat, vilket kan ha kopplingar till arbetsmiljön. Som föräldrar och anhöriga vet vi själva att vissa skolor genomfört generella åtgärder i arbetsmiljön för att till exempel minska ljudnivån, förbättra ljusförhållandena samt genomföra individuella anpassningar i skolmiljön – vilket är bra, men långt ifrån tillräckligt.
Skolan arbetar för att öka elevens självständighet vilket ställer krav på struktur och organisationsförmåga. Arbetsterapeuten är en okänd kompetens i skolan som skulle kunna vara till stor nytta för elever och som ett komplement till pedagoger.
En arbetsterapeut har kunskap om hur eleverna skulle kunna stödjas för att få bättre struktur på dagarna, vilka hjälpmedel som finns och som kan vara till stöd för elever, bedöma behov av eventuella anpassningar i miljön, fysisk ergonomi samt vikten av aktivitetsbalans under hela dygnet det vill säga att skapa balans mellan kravfyllda aktiviteter, vila, fritid och sömn. Arbetsterapeuten uppmärksammar således elevens livssituation ur ett helhetsperspektiv.
Enligt 3 § i Skollagen ska utbildningen ”utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”. En förutsättning för detta är att eleverna får kompetent stöd och anpassningar som bidrar till en rättvis arbetsmiljö för alla barn.
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt barnhabiliteringen är oftast kopplade till en specifik elev med dokumenterade behov av anpassning i skolan. Enligt forskning från Umeå universitet (av universitetslektor Michaela Munkholm) är det särskilda stödet kopplat till elever med någon form av diagnos.
Alla elever får inte det särskilda stöd som de enligt skollagen har rätt till. Därför skulle en arbetsterapeut, direkt anställd inom utbildningsförvaltningen i din kommun, och som en del av skolteamet för elevhälsa, tillföra en övergripande kompetens till skolan genom att fungera som en resurs och arbeta för alla elevers rätt till en god arbetsmiljö.
Anna Forsling
arbetsterapeutstudent, Luleå tekniska universitet
Gabriella Lundmark
arbetsterapeutstudent, Luleå tekniska universitet
Linda Karlsson
arbetsterapeutstudent, Luleå tekniska universitet
Sandra Fahlesson
arbetsterapeutstudent, Luleå tekniska universitet
Arbetsterapeuten är en okänd kompetens i skolan som skulle kunna vara till stor nytta för elever och som ett komplement till pedagoger.