Det är 58 procent av Sveriges yta, det är 1,2 miljoner människor, det har en viktig utvecklingspotential för hela landet, det är Norrland.
Det är en närande region som ger oss välstånd från malmen, skogen, vattnet och turismen.
Det är fortfarande viktigt med investeringar i den norrländska infrastrukturen; vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser och naturligtvis bättre telefoni- och internettäckning, en modern infrastruktur.
Utveckling av de norrländska universiteten och yrkeshögskoleutbildningarna har avgörande betydelse för ett kunskapsdrivet näringsliv och positiv befolkningsutveckling. Inte minst basnäringarna har blivit mer kunskapsintensiva.
I Norrland finns miljö- och energikunnande som lämnar viktiga bidrag till en hållbar utveckling för hela landet. Gruvnäring och träindustri är branscher som berikats med ny kompetens. Tjänsteföretag som använder modern teknik och bra förutsättningar för besöksnäringen är andra delar där Norrland har hög konkurrenskraft.
Norrland har utvecklingsmöjligheter och potential. Sverige har inte råd att låta detta hämmas, eller gå förlorat, för att vi har eftersatta investeringar, inte minst gällande infrastuktur.
Riksdagens ledamöter från de fem Norrlandslänen tycks dela vår uppfattning. Oavsett partibeteckning nämnde de i en undersökning från 2013 infrastruktur som den viktigaste frågan.
Sedan dess har också frågor kring statens verksamhet och service aktualiserats, främst genom Skatteverkets manövrar för att lägga ner verksamhet. Service, offentlig och kommersiell, får anses tillhöra området infrastruktur, och är avgörande för en utveckling av hela landet, för boende, företagande, attraktion och livskvalitet.
Så, med tanke på riksdagsledamöternas uppfattning 2013 blir frågan som kräver svar: Hur tänker man samarbeta för att vara en kraft för handling och utveckling i Norrland?
Ewa Back