Den växande konsumtionen är en av vår tids stora utmaningar.
I Sverige konsumerar vi som om vi hade haft fyra jordklot.
För att uppmärksamma vår överkonsumtion och vår köp- och slängkultur har vi lanserat begreppet prylsvinn. Med prylsvinn menar vi all den tid som prylar inte används, att de slängs i förtid, att de inte går att reparera eller att de är tillverkade för en onödigt kort livslängd.
Vi behöver producera färre men mer hållbara saker. Hur ska vi nå dit?
Samtidigt som utsläppen av växthusgaser har minskat i Sverige har utsläppen från vår konsumtion ökat i de länder där produktionen sker. Sverige är bland de länder som belastar jordklotet mest.
Det går att göra stora klimat- och miljövinster genom att producera färre, men mer hållbara produkter och använda de vi redan har längre.
Vi kan reparera, köpa begagnat eller dela det vi sällan använder i stället för att köpa nytt.
Vi som arbetar med att främja nya beteenden, och förbättra förutsättningarna för en hållbar konsumtion, ser att det behövs flera åtgärder, både i regelverk, i affärsmodeller och i konsumtionsmönster. Vi föreslår tre saker för att minska prylsvinnet:
- För det första måste märkning och spårbarhet förbättras
En mobiltelefon väger till exempel mindre än 200 gram, men det uppstår 86 kilo avfall när den produceras. Detta ”osynliga” avfall gör det svårare för oss konsumenter att göra aktiva val för att minska prylsvinnet. Det behövs tydligare information om produktens samlade klimatpåverkan, samt olje-, vatten- och avfallsmängd.
- För det andra måste saker hålla länge och gå att reparera
Det behövs tydligare riktlinjer och krav på sakers reparerbarhet och förväntade livslängd. Om det ställs krav på märkning av förväntad livslängd, eller beräknad återanvändningsgrad ,underlättas konsumenternas val.
- För det tredje måste delning uppmuntras
Delning av underutnyttjade transporter, ytor och saker är en viktig pusselbit i omställningen till en mer hållbar konsumtion. En bil som delas genom en bilpool kan ersätta mellan fyra och 13 bilar. Ett annat exempel är borrmaskiner som i snitt används cirka 18 minuter under sin livstid, men lämnar 51 kilo avfall när den produceras. De kan också delas.
Regeringen och myndigheterna behöver skapa rätt förutsättningar för att minska prylsvinnet. En åtgärd kan vara att införa ett fribelopp på 50 000 kronor för privat uthyrning som ger en positiv miljöpåverkan. På samma sätt som privatpersoner både kan hyra ut sin bostad, sälja begagnat och bedriva hobbyverksamhet för upp till 50 000 kronor per år.
Vi uppmanar näringsminister Ibrahim Baylan (S) och finansmarknads- och bostadsminister Per Bohlund (MP) att sätta prylsvinnet på agendan.
Linnéa Aguero, hållbarhetsansvarig Blocket
Lisa Book Taube, head of sustainability Sellpy
Alexandra Davidsson, generalsekreterare Föreningen medveten konsumtion Sverige
Ola Degerfors, vd Hygglo AB
Liv Fjellander, projektledare hållbar konsumtion, IVL Svenska Miljöinstitutet
Henning Gillberg, grundare Repamera
Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF