Över 30 000 säckar plast och dessutom en massa annat skräp. Så lyder resultatet av en rejäl städning längs med Bohusläns stränder.
När en död val i våras spolades i land i Filippinerna hittades 40 kilo plast i djurets mage – bland annat plastpåsar och plastsäckar.
Plasten gjorde att valen svalt ihjäl, eftersom den inte kunde äta på grund av allt skräp i magen.
Men nedskräpningen av haven orsakar inte bara problem på andra sidan jordklotet. Även i Sverige hamnar mycket avfall utanför systemet och blir till skräp.
I samband med Nordiska kusträddardagen gick människor i hela Norden ut för att plocka skräp på sin närmaste strand. Nästan 48 000 personer deltog. Tillsammans plockade de 170 ton skräp, det mesta plast och engångsprodukter. Om alla skulle plocka ett skräp varje dag skulle Sverige bli lite renare.
Men det handlar inte bara om att städa, utan också om att öka medvetenheten om skräp, återvinning och hållbar utveckling. För att nå visionen om ett samhälle där ingen skräpar ner behöver vi lära oss mer om skräpets miljöpåverkan och hur vi tar hand om våra resurser på ett hållbart sätt. På så sätt kan vi se till att normen om att inte skräpa ner lever vidare – generation för generation.
Ingen vill ha det skräpigt, och när vi frågar människor om de skräpar ner svarar de allra flesta nej. Trots det finns det skräp nästan överallt – från Kebnekaises topp till våra stränder. Ofta kommer skräpet från förpackningar som enskilda konsumenter använt bara i några minuter, men som i naturen stannar kvar i många generationer.
Eftersom ingen har ansvaret att städa haven ökar skräpmängden hela tiden. Varje timme spolas skräp motsvarande fem fulla badkar i land, bara på den svenska Bohuskusten. Man hittar i dag plast i havet som kan dateras till 1960-talet. Fortsätter vi som nu skulle det redan 2050 finnas mer plast än fisk i haven.
EU beslutade nyligen om ett förbud mot vissa engångsartiklar av plast, och mål för minskning av andra. Regler som snart blir verklighet. Sugrör, bestick, tallrikar och andra engångsplastprodukter är snart ett minne blott på den europeiska marknaden.
Det är viktiga och tydliga steg i rätt riktning. Men vi bör inte vänta på att dessa regler slår igenom. Var och en av oss kan bidra redan här och nu.
Vi vet att det mesta av skräpet i havet kommer från land. Och vi vet att det bara finns ett sätt att stoppa nedskräpningen – att vi slutar skräpa ner.
Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent