Det måste straffa sig att skräpa ner

Debatt. Skräpboten infördes 2011. Den har gjort det möjligt för polisen att direkt bötlägga den som ertappas med att slänga exempelvis snabbmatsförpackningar, ölburkar eller engångsgrillar i vår stadsmiljö eller i naturen. Dessvärre har boten inte fått något verkligt genomslag. Efter åtta år har det bara skrivits ut 1 451 böter i hela landet.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Miljö2019-10-13 16:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Att skräpa ner är olagligt och kan ge böter på 800 kronor.

Trots det har försvinnande få i Västerbotten bötfällts för nedskräpning.

Ett nytt förslag, som ger ordningsvakter rätt att bötfälla mindre brott, kan göra skräpboten till ett kraftfullare verktyg mot nedskräpning.

Skräp i haven är ett av vår tids stora miljöproblem. Det mesta skräpet kommer från land. Det vanligaste skräpet är fimpar. Uppskattningsvis slängs en miljard fimpar varje år bara i Sverige. Filtret består av en sorts plast som förmodligen aldrig försvinner. Fimparna innehåller dessutom en mängd andra substanser giftiga för växter, djur och människor.

Skräpboten infördes 2011. Den har gjort det möjligt för polisen att direkt bötlägga den som ertappas med att slänga exempelvis snabbmatsförpackningar, ölburkar eller engångsgrillar i vår stadsmiljö eller i naturen. Dessvärre har boten inte fått något verkligt genomslag. Efter åtta år kan vi konstatera att det hittills bara skrivits ut 1 451 böter i hela landet – och att antalet sjunker.

Under 2018 skrevs endast 89 böter ut, vilket enligt en schablonmässig uträkning ger drygt fyra böter i Västerbotten. I polisens Region nord utfärdades bara en bot för nedskräpning under första halvåret 2019. Det säger sig självt att en lag som inte används inte heller får den förebyggande och avskräckande effekt som det var tänkt.

Det är inte polisens fel att boten inte används.

För det första är småskräp, som exempelvis fimpar och tuggummi, undantagna. Det är visserligen förbjudet att skräpa ned med fimpar och tuggummi, men man kan oftast inte bötfällas för det.

För det andra handlar det om brist på resurser. Polismyndigheten har själv konstaterat att det kommer att råda stor brist på poliser de närmaste åren, och menar att det därför är viktigt att säkerställa att civila ordningsvakter ”på ett så bra sätt som möjligt kompletterar polisens ordningsupprätthållande och trygghetsskapande arbete.”

Håll Sverige Rent föreslår därför att lagstiftningen kring skräpboten görs om så att den inkluderar även småskräpet, som fimpar och tuggummi. Vi föreslår också att ordningsvakter får ett förordnande som gör det möjligt för dem att bötfälla för nedskräpning.

Det är bara när skräpboten omfattar allt skräp och verkligen tillämpas som den kommer att få effekt.

Först då kan vi få stopp på nedskräpningen i Västerbotten.

Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent