Diesel, HVO eller bensin.
Efter flera års minskning ökade förra året koldioxidutsläppen från vägtrafiken med 0,5 procent.
I statistiken som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Trafikverket kan man se att huvudorsaken är mer lastbilstrafik och att andelen biodrivmedel inte har fortsatt att öka.
Samtidigt samlas över 200 kommuner, åkerier och andra företag i Fossilfritt Sveriges transportutmaning. Målet är att ha fossilbränslefria transporter senast 2030.
Det ger inspiration till andra att följa efter och hopp om att vända utvecklingen inom transportsektorn.
Men utmanarföretagen verkar möta svårigheter. Användningen av den förnybara biodieseln HVO 100 har minskat avsevärt sedan 2018. Det är ett resultat av den reduktionsplikt som infördes vid halvårsskiftet. Bränslebolagen måste minska klimatpåverkan från all drivmedelsanvändningen genom inblandning av biodrivmedel.
Under hot om böter prioriterar bränslebolagen låginblandning med bland annat HVO, för att klara reduktionsplikten, i stället för att sälja ren HVO 100.
Under hot om böter prioriterar bränslebolagen låginblandning med bland annat HVO i stället för att sälja ren HVO 100.
Det spelar ingen roll för den sammantagna klimateffekten om HVO används i låginblandning eller höginblandning.
Men det är ett bakslag för de åkerier, transportköpare och bussbolag, och andra som kunnat använda skattebefriad HVO 100. När de som vill gå före, och påskynda en klimatomställning, får svårt att utveckla sina affärsmodeller, för att i stället riskerar att behöva gå tillbaka och köra på fossilt igen, finns det allvarliga risker att omställningen tappar fart.
Men även om flera fossilfria alternativ finns att tillgå, som etanol, biogas och el, måste det bli enklare för företag som vill gå före. Riskerna måste minska och incitamenten stärkas.
Vi vill därför att regeringen:
- Snabbt skaffar sig klarhet från EU-kommissionen om att skatteundantaget för 100 procents förnybara drivmedel förlängs minst i tre år till efter 2020.
- Föreslår hur de 100 procent fossilfria bränslena på lång sikt ska förhålla sig till reduktionsplikten.
- Ger direktiv till statliga myndigheter att bara upphandla 100 procent förnybara drivmedel.
- Utreder miljödifferentierad avståndsbaserad ekoskatt för lastbilar (vilket görs i till exempel Norge och Holland) så att nya tekniska transportlösningar stimuleras.
- Beslutar om en utvecklad reduktionsplikt som innebär att man minst har cirka 50 procents reduktion till 2030.
Reduktionsplikten är ett av klimatpolitikens allra viktigaste instrument. Men det är också en viktig princip att de företag som går först, och tar risker i en samhällsomställning, inte missgynnas utan får uppleva att föregångsstrategin är ett vinnande vägval.
Därför är det nödvändigt att regeringen ger tydliga spelregler för både de som konsumerar och de som producerar 100 procent förnybara drivmedel.
Anders Roth, samordnare för Klimat 2030, IVL Svenska Miljöinstitutet
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige