E-cigaretter medför visa faror.
Allt färre västerbottningar röker. Samtidigt testar allt fler elektriska cigaretter.
Nu visar ny forskning, som presenteras i Lungrapporten 2019, att e-cigaretter i första hand används av rökare i tillägg till vanliga cigaretter. Det ökar risken för luftvägssymptom.
På tio år har andelen rökare i Västerbotten minskat från nio till fem procent. Under samma tidsperiod har den elektriska cigaretten utvecklats till en miljardindustri.
I dag finns hundratals märken, många av dem utvecklade av tobaksbolag.
E-cigaretter beskrivs ofta som ett hjälpmedel vid rökavvänjning. Effekten som långsiktig hjälp för att sluta röka är dock inte vetenskapligt bevisad. En ny studie, finansierad av Hjärt-Lungfonden, visar att elektriska cigaretter snarare är något som rökare adderar till sin befintliga cigarettrökning. Dubbelbruket ökar risken för olika typer av luftvägssymtom jämfört med vanlig rökning.
e-cigaretter säljs med smaker som bubbelgum, sockervadd och Coca-cola.
Dessutom tyder mycket på att elektriska cigaretter är en inkörsport till vanlig rökning, inte minst bland unga. En undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar att andelen gymnasieelever som testat elektriska cigaretter åren 2014–2018 ökade från 24 till 41 procent. Trots 18-årsgräns säljs e-cigaretter med smaker som bubbelgum, sockervadd och Coca-cola.
Vanliga cigaretter är fortfarande den största riskfaktorn för hjärt-lungsjukdom i Sverige.
Varje år beräknas rökningen orsaka cirka 3 500 dödsfall i hjärt-kärlsjukdom och 2 300 dödsfall i kol.
Vad många inte vet är att även e-cigaretter är hälsofarliga. När du röker en elektrisk cigarett bildas en ånga som innehåller det beroendeframkallande giftet nikotin, de cancerframkallande ämnena formaldehyd och acetaldehyd samt ett flertal metaller som irriterar luftvägarna.
Forskning tyder på att den som röker e-cigaretter har mer än en fördubblad risk för kronisk luftvägssjukdom, och sannolikt också en högre cancerrisk.
Den nya tobakslagen, som även omfattar e-cigaretter, kan förhoppningsvis bidra till att antalet rökare och rökningsrelaterade dödsfall fortsätter att minska.
Det är förstås glädjande. Men den positiva utvecklingen riskerar att brytas om vi ersätter en hälsofarlig vana med en annan. Hjärt-Lungfonden vill därför bidra till en ökad medvetenhet hos föräldrar och ungdomar om att e-cigaretter sannolikt både är hälsofarliga och utgör en inkörsport till en av våra vanligaste dödsorsaker: rökning.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Jan Nilsson, ordförande Hjärt-Lungfondens forskningsråd
Linnea Hedman, docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet