Hälsosam lunch, laxsallad med melon.
Stora insatser görs från statligt håll för att vården ska vara jämlik oavsett var du bor.
Faktum kvarstår dock; saknar du utbildning över grundskolenivå är sannolikheten stor att du dör fyra till fem år tidigare än den med eftergymnasial utbildning.
I Västerbotten är motsvarande skillnad i förväntad genomsnittlig livslängd sex år.
Borde vi inte ändra tankesätt och fokusera på jämlik hälsa i stället för på jämlik vård?
I år uppmärksammade världshälsoorganisationen WHO under världshälsodagen målet att jämna ut olikheterna i hälsa och livslängd runt om i världen. Skillnaderna är dramatiska ur ett globalt perspektiv, men även ett av myndigheterna erkänt problem i Sverige. Ökningen av livsstilssjukdomar är störst i socioekonomiskt utsatta områden.
I Statistiska centralbyråns rapport ”Skilda världar – det demografiskt delade Sverige” från 2018 konstateras: ”Det är inte bara en skillnad i antalet beräknade levnadsår utan det finns också en skillnad i antalet år med långvarig ohälsa som medför aktivitetsnedsättning.”
Var fjärde svensk riskerar enligt Socialstyrelsen att dö i förtid på grund av ohälsosamma kostvanor.
Vi måste använda alla tillgängliga resurser för att vända den skenande utvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar.
En av de viktigaste anledningarna till att vi äter på ett sätt som påverkar vår hälsa negativt är okunskap.
Vår hälsa påverkas i större utsträckning än de flesta tror av utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort.
Var fjärde svensk riskerar enligt Socialstyrelsen att dö i förtid på grund av ohälsosamma kostvanor.
Den ideella föreningen Frisk mat vill belysa möjligheten att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats. Genom att höja kvaliteten på offentliga måltider kan vi förebygga ohälsa.
Barn som tidigt lär sig att äta nyttigt i skolan tar med sig detta hem till sin familj. Vuxna som serveras bra mat i kontakt med vård och omsorg får referenser på hur man bör äta för att följa de kostråd som bidrar till att hålla oss friska.
I dag finns det insatser för att främja en hälsosam skolmåltid. Det saknas däremot liknande engagemang kring maten i vård och omsorg.
Vi vill därför ställa följande krav på våra beslutsfattare gällande all mat som serveras i offentlig regi:
- Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög och jämställd kvalitet oavsett var man bor.
- Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.
- Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas. Det finns många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.
Borde vi inte kunna kräva tydligare insatser för att främja en sund och jämlik kost i offentlig sektor?
Frisk mat behöver inte kosta mer och kan i förlängningen ge stora besparingar för samhället, både vad gäller personligt lidande och ur ett ekonomiskt perspektiv.
Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i den ideella föreningen Frisk mat