Tillbaka till grunderna för stöd i skolan

Sverige befinner sig i en lÀskris dÀr ungefÀr var femte elev inte lÀr sig lÀsa ordentligt. Det Àr en allvarlig utveckling som mÄste vÀndas.

”Skolan behöver fler speciallĂ€rare som arbetar med eleverna och fĂ€rre specialpedagoger med rĂ„dgivande uppdrag.”

”Skolan behöver fler speciallĂ€rare som arbetar med eleverna och fĂ€rre specialpedagoger med rĂ„dgivande uppdrag.”

Foto: Berit Roald/NTB/TT

Debatt2024-02-14 04:30
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebÀr fler speciallÀrare och mindre sÀrskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya lÀroplaner dÀr lÀsinlÀrning uppvÀrderas, samtidigt som lÀrarutbildningen reformeras. Nu Àr det dags att ta nÀsta steg.

Tidigare var utgÄngspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svÄrt att knÀcka lÀskoden fick i tidig Älder intensiv extra trÀning och stöd av en speciallÀrare tills lÀsförmÄgan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gÄtt i motsatt riktning. Det ansÄgs som elakt att peka ut vissa elever med sÀrskilda behov och ge dem sÀrskild undervisning, i stÀllet blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsÀttningar och behov har till stor del överlÄtits till klasslÀraren, som idag förvÀntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lÀrare förvÀntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fÄtt en alltmer rÄdgivande karaktÀr. Den hÀr utvecklingen accelererade efter 2014 nÀr regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lÀrare. Systemet med extra anpassningar riskerar Àven att leda till försÀmrat lÀrande, att undervisningens innehÄll förenklas och att svÄrighetsgraden sÀnks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, sÀrskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lÀrares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjÀlpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska fÄ det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bÀttre förutsÀttningar att lÀra sig att lÀsa ordentligt om de hade fÄtt intensivtrÀning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar dĂ€rför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbĂ€ttras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet mĂ„ste upphöra. Skolan behöver fler speciallĂ€rare som arbetar med eleverna och fĂ€rre specialpedagoger med rĂ„dgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lĂ€randet fĂ„r aldrig anpassas bort.