TillvĂ€xt Ă€r vĂ€gen framĂ„t – Ă€ven för VĂ€sterbotten

Sverige har tappat mark. FrĂ„n att ha varit ett av vĂ€rldens rikaste lĂ€nder har vi gradvis halkat ner i vĂ€lstĂ„ndsligan. Samtidigt vill svenska företag vĂ€xa – men hindras av regelkrĂ„ngel, lĂ„nga tillstĂ„ndsprocesser och brist pĂ„ politisk vilja. Nu krĂ€vs ett tydligt fokus pĂ„ det som verkligen gör skillnad: ökad tillvĂ€xt genom en stark marknadsekonomi. Det Ă€r grunden för att klara bĂ„de vĂ€lfĂ€rd, försvar och klimatomstĂ€llning, skriver Mats Andersson, Regionchef Svenskt NĂ€ringsliv VĂ€sterbotten.

Mats Andersson, Vd Svenskt NĂ€ringsliv VĂ€sterbotten

Mats Andersson, Vd Svenskt NĂ€ringsliv VĂ€sterbotten

Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Debatt2025-06-29 13:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Sverige stĂ„r inför stora ekonomiska utmaningar. PĂ„ 1970-talet var vi vĂ€rldens fjĂ€rde rikaste land enligt OECD – idag har vi sjunkit till plats 13. Tappet har varit gradvis, men det gör det inte mindre allvarligt. Samtidigt vill svenska företag vĂ€xa – men hindras. Nu behövs ett politiskt fokus pĂ„ det som verkligen gör skillnad: ökad tillvĂ€xt.

TillvĂ€xt Ă€r grunden för att klara vĂ€lfĂ€rd, försvar och klimatomstĂ€llning. Med rĂ€tt politik – som stĂ€rker produktivitet, sysselsĂ€ttning och investeringar – kan Sverige stĂ„ starkare, bĂ„de socialt och ekonomiskt.

Det var fri företagsamhet, handel och innovation som byggde vÄrt vÀlstÄnd. I en vÀrld prÀglad av AI, geopolitisk oro och demografisk press Àr det samma modell som fortfarande gÀller: tillvÀxt genom en stark marknadsekonomi.

Marknadsekonomin Ă€r nĂ€mligen nyckeln. Genom konkurrens, prissĂ€ttning och privat Ă€gande skapas utveckling, jobb och högre levnadsstandard. Det Ă€r en modell som lyft miljoner mĂ€nniskor ur fattigdom – och som fortsatt Ă€r den rĂ€tta vĂ€gen framĂ„t. 

SmÄ ökningar i tillvÀxt ger stora resultat. Om tillvÀxten regionalt i VÀsterbotten skulle öka med en procentenhet sÄ skulle det över en tioÄrsperiod innebÀra över 19 miljarder kronor större ekonomi bara i vÄrt lÀn.

Men flera hinder stÄr i vÀgen. Utdragna tillstÄndsprocesser och vÀxande regelkrÄngel bromsar investeringar i allt frÄn industri till energi och infrastruktur. Myndigheter mÄste ges ett tydligt tillvÀxtuppdrag och tolka regler med förstÄelse för företagens villkor.

Sverige behöver ocksÄ bli bÀttre pÄ att attrahera internationell kompetens. Det krÀver enklare vÀgar in för kvalificerad arbetskraft, sÀnkt marginalskatt, avreglerad hyresmarknad och att lönegolvet för arbetskraftsinvandrare ses över till förmÄn för kollektivavtalsenliga nivÄer.

Vi behöver ocksĂ„ sĂ€kra tillgĂ„ngen till fossilfri el – inklusive ny kĂ€rnkraft. Den föreslagna riskdelningsmodellen Ă€r ett viktigt steg, som kan utvidgas till andra kraftslag med systemnytta.

Dessutom krĂ€vs ett skattesystem som uppmuntrar till investeringar. Gynnsammare 3:12-regler, stabil beskattning av riskkapital och konkurrenskraftig bolagsskatt Ă€r avgörande för att Sverige – och VĂ€sterbotten – ska vara attraktivt för företagande och investeringar.

VÀsterbotten har vad som krÀvs: drivna företagare och en lÄng tradition av att skapa tillvÀxt. Men det krÀvs politiskt mod för att slÀppa fram den kraften.