Staten måste stärka sin beredskap för extremväder

40 års skogstillväxt blåste bort på 5 minuter när stormen Hans drabbade Malå kommun i början av augusti.

”Konsekvenserna av stormen Hans visar att staten måste stärka sin beredskap för denna typ av extremväder. Stödet till landets små kommuner, mindre skogsägare, och rennäring måste utvecklas och konkretiseras.”

”Konsekvenserna av stormen Hans visar att staten måste stärka sin beredskap för denna typ av extremväder. Stödet till landets små kommuner, mindre skogsägare, och rennäring måste utvecklas och konkretiseras.”

Foto: Lennart Enkvist

Debatt2023-09-29 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det drabbade området är på 75 000 hektar med mellan 500 000 och 1 miljon kubikmeter nedblåst skog (motsvarar 100 000 fotbollsplaner). Även Norsjö och delvis Sorsele är drabbade, också med skador på kommunala vägar och bredband via luftledningar.

Sommaren 2023 kommer vi att minnas för de väderrelaterade katastrofer som inträffat på flera ställen runtom i landet. Försommarens torka övergick ganska snabbt till en nederbördsrik sommar, där flera län i Sverige drab­ba­des mycket hårt. Att detta är en effekt av klimatförändringen är de allra flesta överens om. Detta är händelser vi kommer att se alltmer frekvent i framtiden. Händelser som ingen – allra minst stat och kommun – kommer att komma undan. Händelser som kommer att kosta enorma summor att hantera konsekvenserna av.

Den förödelse som drabbade Malå kommun som en följd av stormen Hans får många konsekvenser. För stora och små skogsägare innebär förlusten av skogen mycket stora ekonomiska förluster. Sveaskog, som är den största markägaren i området, bedömer att ovädret påverkade 6 500 hektar av deras mark. Virkes­värdet upp­går till åtskilliga hundratals miljoner kronor. Särskilt hårt drabbas de mindre privata skogsägarna som har betydligt sämre förutsättningar än de stora skogsbolagen att snabbt ta vara på den omkullblåsta skogen, samtidigt som ungefär 70 procent i denna grupp inte haft sin skog försäkrad mot storm. Detta som en konsekvens av att premierna rusade i höjden efter stormen Gudrun 2006, och av allt att döma kommer att höjas ytterligare som följd av de extremväder som i sin tur följer av klimatförändringarna. Malå sameby har drabbats särskilt hårt av stormen. Samebyns huvud­flyttled ligger i det område där stormen gick fram. Konsekvensen blir problem inför höstflytten av renarna.

Vi besökte Malå för en tid sedan och blev imponerad över hur Malå kommun tillsammans med civilsamhället, skogsägare, markägare och Malå sameby agerat för att hantera krisen. Men händelsen gjorde också bristerna tydliga och det blev tydligt att staten måste ta en annan och större roll för att hantera de negativa följderna av klimatförändringarna.

Konsekvenserna av stormen Hans visar att staten måste stärka sin beredskap för denna typ av extremväder. Stödet till landets små kommuner, mindre skogsägare, och rennäring måste utvecklas och konkretiseras. Staten måste också avsätta resurser för att reaktivt hantera klimatförändringarna och dess konkreta konsekvenser, parallellt med ett aktivt arbete med klimatanpassningsåtgärder. Erfarenheterna från stormen Hans visar tydligt att försäkringslösningar numera är så kostsamma att sådana inte längre är ett realistiskt alternativ för många privata skogsägare. För renägare är det inte ens möjligt att försäkra vare sig anläggningar eller betesmarker och flyttleder mot exempelvis storskaliga stormskador. När det gäller stöd för klimatanpassning bör regeringen enligt vår uppfattning överväga att låta detta stöd hanteras på den regionala nivån, exempelvis genom länsstyrelserna, som har en större kunskap om, och närhet till, kommunerna.

Många av de skogsägare vi haft kontakt med har efterlyst en generell avverkningsdispens för att kunna ta hand om sin stormfällda skog utan att behöva invänta de obligatoriska sex veckorna. Då det är Skogsstyrelsen som kan initiera behovet av en sådan dispens hos Regeringskansliet är det en smula anmärkningsvärt i sammanhanget att inget samråd har skett med länsstyrelsen, och av allt att döma inte heller med de berörda kommunerna.

De kan också vara på sin plats att utvärdera SMHI:s vädervarningssystem. SMHI klassade faran som gul nivå, men den storm som drabbade Malå och Norsjö hade utan tvekan röda konsekvenser. Nu hade man förstås inte kunnat rädda skogen vid en röd vädervarning, men de berörda kommunerna och länsstyrelsen hade varit bättre förberedda och kunnat agera tillsammans tidigare än vad som blev fallet.

Till sist: de nationella myndigheterna måste bli bättre på att ha nära kontakt med den regionala statliga nivån vid denna typ av väderkatastrofer. Men det menas att agera snabbare och mer aktivt. Och låt oss hoppas att staten på den nationella nivån nästa gång visar prov på mer kunskap och förståelse än den myndighet som tre dagar efter stormen gick ut med ett pressmeddelande där man slog fast att man ”…inte fått några signaler på att det ska ha uppkommit omfattande skador i spåren av ovädret Hans”. Då befinner man sig väldigt långt borta från den lokala och regionala verkligheten.