I en ny rapport har vi biståndsorganisationer samlat ett stort antal vittnesmål om pandemins konsekvenser från de civilsamhällesorganisationer vi samarbetar med ute i världen.
Av dessa ser man tydligt att fattigdomen ökar, barn drabbas hårt, kvinnor och flickor är särskilt utsatta, det demokratiska utrymmet krymper och civilsamhället har svårt att nå de mest sårbara.
Vi ser hur årtionden av framsteg i kampen mot fattigdom håller på att omintetgöras.
Det är viktigt att Sverige hjälper till att bygga en värld efter krisen som är trygg för alla och som står stadigare inför nästa kris. Det gör vi genom internationella samarbeten i Världsbanken, i FN och i EU, och genom att vi håller fast vid målet om att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst går till bistånd.
Utöver detta har vi från civilsamhällets sida flera konkreta förslag på hur Sverige kan bli en än starkare allierad till världens mest utsatta.
Sverige bör avsätta motsvarande en procent av våra inhemska stödpaket till en global Build Back Better-fond, och verka för att andra rika länder gör samma sak. Fonden ska finansiera uppbyggnaden av hållbara samhällen efter krisen.
En procent av de stödpaket som regeringen aviserat hittills blir drygt två miljarder kronor.
För att stärka drabbade länders ekonomier bör Sverige även aktivt stödja internationella initiativ till skuldavskrivningar och skuldlättnader för låginkomstländerna.
Vi bör också i svenskt bistånd möjliggöra särskilda satsningar för de cirka två miljarder människor i världen som verkar i den informella ekonomin.
De drabbas särskilt hårt av åtgärderna mot pandemin och deras arbete är avgörande för en återhämtning.
Vi måste stå upp för barns rättigheter till hälsa, utbildning, trygghet och skydd under och efter krisen.
I spåren av coronapandemin måste Sverige hålla fast vid en feministisk utrikespolitik och svenskt bistånd måste fokusera på att motverka våld mot kvinnor och flickor, som ökat dramatiskt under krisen.
Sverige bör också arbeta inom FN och EU för att alla länder som har utlyst undantagstillstånd och nödlagar återgår till ordinarie lagstiftning när krisen är över.
Slutligen bör Sverige säkerställa fortsatt stöd till pågående humanitära kriser så att dessa inte bortprioriteras på grund av covid-19.
Coronakrisen är en global kris som visar hur sårbara vi alla är och hur beroende vi är av en värld som är trygg för alla.
Det är viktigt att Sverige bidrar globalt till en hållbar, jämställd, rättvis och säker värld som står stadigare inför nästa kris.