Livsmedelsverkets kostråd utgår från vad som är bra att äta för hälsan och vilar på en stark vetenskaplig grund. I korta drag handlar det om att äta mycket grönsaker och frukt, baljväxter som bönor, ärter och linser, och fullkorn. Det handlar också om att äta mindre godis, läsk, fikabröd, snacks och annan mat som mest ger tomma kalorier.
Debatten har emellanåt haft fokus på kött och vi vill därför vara tydliga. Man kan gärna äta kött, men inte allt för mycket. För hälsan rekommenderar kostråden upp till 350 gram tillagat rött kött per vecka, ett råd som redan följs av var tredje svensk.
Vi vet att det kan vara svårt att ändra vanor, men även små förändringar gör skillnad för hälsan.
Våra matvanor är, efter tobak, den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes och obesitas – sjukdomar som drabbar många – har alla stark koppling till matvanor. Om alla vuxna åt i linje med kostråden skulle mer än 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdom kunna förebyggas varje år. Det skulle spara mycket lidande och nära 3 miljarder kronor i vårdkostnader. Både individen och samhället har alltså allt att vinna på bättre matvanor.
Livsmedelsverkets kostråd baseras på en omfattande genomgång av aktuell forskning om mat och hälsa, bland annat det som gjorts inom ramen för ett nordiskt samarbete på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Livsmedelsverket har haft i uppdrag av regeringen att ytterligare förtydliga den vetenskapliga grunden. Kostråden utgår från det som är bäst för hälsan, de mängder vi rekommenderar av olika livsmedel baseras på hälsoskäl.
Att människor i Sverige har bra hälsa har även betydelse för vårt lands motståndskraft i kris och krig. Det framhålls av bland annat Försvarsberedningen, mot bakgrund av de oroliga tider vi lever i. Förekomsten av övervikt och dålig kondition påverkar Sveriges motståndskraft och exempelvis uttagning av värnpliktiga på ett negativt sätt. Hälsosammare matvanor i fredstid är ett viktigt bidrag till att samhället står bättre rustat i krigstid.
Att det finns en stark svensk livsmedelsproduktion är bra för Sverige och ett viktigt ben i vår beredskap. Matvanor som följer kostråden är också bra för klimat och miljö. Genom att äta mer enligt kostråden och dessutom välja svenskt kan vi alla stötta svensk livsmedelsproduktion, bidra till en levande landsbygd och minska matens negativa klimat- och miljöpåverkan.
Det vi äter och vilken mat vi väljer har alltså stor betydelse för hälsan, miljön och företagen som producerar maten. Man behöver inte ändra allt – varje steg mot bättre matvanor räknas.