Orosmoln i ingenjörslandet Sverige och Västerbotten

Det finns flera anledningar att oroa sig för framtiden inom teknik och byggnation, bland annat måste det löna sig att doktorera.
– Det blir en hög efterfrågan på disputerade ingenjörers expertis, som blir svår att möta, argumenterar dagens debattör Ulrika Lindstrand från Sveriges Ingenjörer.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

Foto: Sveriges Ingenjörer

Debatt2025-07-09 13:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Västerbotten och Sverige har länge varit stolta över ingenjörer i framkant. Men om det inte lönar sig att bli specialist eller att doktorera så har vi stora problem. Sverige har länge varit en stolt tekniknation. Våra ingenjörer har stått för banbrytande innovationer, vi har haft tekniska lärosäten i framkant och världsledande företag. I Västerbotten finns det framgångsexempel som Umeå universitet och AB Volvo, Boliden och Komatsu Forest.

Exempelvis Boliden Rönnskär driver övergången till en koldioxidsnål produktion och samarbetar med ingenjörer på Umeå universitet som forskar inom materialvetenskap. Om Sverige fortsatt ska vara en stark tekniknation behöver vi ha världsledande ingenjörskompetens. Arbetsgivarna uttrycker ofta brist på just spetskompetens, inte minst inom den gröna och digitala omställningen.

Vi ser hur flera orosmoln tornar upp sig. I Sveriges Ingenjörers lönestatistik står det klart att löneskillnaderna mellan specialister och chefer har ökat kraftigt de senaste åren. När incitamenten att bli specialist är för svaga väljer många bort den karriären. Det försvårar rekryteringen av spetskompetens för företagen. 

Ett annat orosmoln är att antalet svenska doktorander inom teknik har minskat med 36 procent sedan 2010. En förklaring är att det inte lönar sig ekonomiskt att doktorera. Den ingenjör som väljer bort ett jobb i näringslivet för att doktorera får spendera fem år med en mycket lägre lön. Efter disputation blir lönen i genomsnitt bara några hundralappar högre än för den som inte disputerat. Det innebär att det blir en hög efterfrågan på disputerade ingenjörers expertis, som blir svår att möta. Situationen är allvarlig för Umeå universitet och AB Volvo, Boliden och Komatsu Forest – precis som för hela Sveriges kompetensförsörjning.

Utmaningen är svår att lösa med arbetskraftsinvandring. Det säkerhetspolitiska läget har bidragit till att allt fler tjänster kräver säkerhetsprövning. I vissa fall är det endast svenska medborgare som kan rekryteras. Såväl Västerbotten som hela Sverige behöver fler svenska ingenjörer med spetskompetens. Det måste löna sig bättre att bli specialist och att doktorera. Sveriges tillväxt och välstånd står på spel.