För en tid sedan blev det känt att en äldre person i Skellefteås omsorg slog larm om ett mycket allvarligt övergrepp, en misstänkt våldtäkt. Kommunen fick vetskap redan morgonen därpå. Men trots att det rörde sig om ett misstänkt grovt brott med flera års fängelse i straffskalan, polisanmäldes det inte. Inte den dagen. Inte dagen efter. Det dröjde två veckor innan en anmälan gjordes och då var det brukaren själv som vände sig till polisen.
Hur kan det ens vara möjligt?
I fullmäktige den 18 juni framkom att Skellefteå kommun inte har några tydliga rutiner som säger att misstänkta brott i äldreomsorgen alltid ska polisanmälas. Det finns inte ens en rutin för att anmäla misstänkta grova brott. I stället hänvisar Socialdemokraterna till lagstiftning, men lagen säger tydligt att kommuner får och ska agera när det finns misstanke om brott med ett straffvärde över sex månaders fängelse. Den är inte ett hinder, den är ett verktyg. Problemet är inte juridiken. Problemet är den politiska viljan.
Konsekvenserna av den sena polisanmälan blev allvarliga. Polisen kunde inte säkra teknisk bevisning. Det kan ha försvårat en rättslig prövning och i förlängningen riskerar det att förneka den utsatta rätten till upprättelse. Det är ovärdigt.
Moderaterna i Skellefteå har länge krävt skärpningar för att öka tryggheten i omsorgen. Vi har föreslagit:
- att alla misstänkta brott inom äldreomsorgen ska polisanmälas direkt
- att utdrag ur belastningsregistret ska krävas vid och under anställning
- att drogtester ska kunna användas före och under anställning
Detta är inte nya krav, men gång på gång har förslagen röstats ned av den socialdemokratiskt ledda majoriteten. Vi menar att kommunen måste anta en tydlig princip. Om en brukare i kommunens omsorg, oavsett om det gäller äldreomsorgen eller stöd och service, utsätts för ett misstänkt brott, ska det anmälas till polis. Omedelbart.
Moderaterna har därför lämnat in ytterligare en motion till kommunfullmäktige för att säkerställa att dessa rutiner blir verklighet. Det handlar inte bara om styrning och ansvarstagande. Det handlar om moral. Om att stå upp för dem som själva inte alltid kan föra sin talan. Om att skydda de mest utsatta.
Trygghet i omsorgen får aldrig reduceras till en tolkningsfråga. Misstänkta brott i omsorgen ska polisanmälas, allt annat är oacceptabelt.