Regeringens förslag om en tiodubblad höjning av rÀntan pÄ CSN-lÄnet riskerar att höja trösklarna till högre utbildning.
Det kan sÀrskilt drabba socioekonomiskt svaga grupper.
I höstas presenterade regeringen ett förslag om höjd rĂ€nta pĂ„ studielĂ„n. Förslaget, som föreslĂ„s börja gĂ€lla frĂ„n 2023, berör alla som tagit studielĂ„n sedan 1989 â eller som planerar att ta studielĂ„n i framtiden.
RÀntehöjningen Àr tÀnkt att finansiera ett omstÀllningsstudiestöd som ska riktas till dem som vill vidareutbilda sig eller byta yrkesbana senare i karriÀren. Det Àr en satsning som Akavia vÀlkomnar.
Men att finansiera omstÀllningsstudiestödet genom att höja rÀntan pÄ studielÄn riskerar att höja trösklarna till högre utbildning. Inte minst gÀller det socioekonomiskt svaga grupper, till exempel frÄn studieovana hem.
En viktig och utmÀrkande del i det svenska utbildningssystemet Àr att tillgÄngen till högre utbildning inte kopplas till individens ekonomiska resurser.
Det Àr med andra ord inte storleken pÄ plÄnboken eller sparkontot som avgör vem som har tilltrÀde till en akademisk utbildning.
Redan 1919 betalades studiestöd ut för första gĂ„ngen. DĂ„ i form av ett ârĂ€ntefritt lĂ„n för underlĂ€ttande av studiemöjligheter för begĂ„vade men fattiga lĂ€rjungar vid offentliga lĂ€roanstalterâ.
Drygt 100 Är senare har mycket hÀnt, men konstruktionen bakom dagens studiestöd Àr pÄ mÄnga sÀtt densamma. Ett lÄn med lÄg rÀnta sÀnker trösklarna till högre utbildning, sÀrskilt för studenter frÄn studieovana hem.
Forskning visar att studiemedelssystemets utformning pÄverkar hur olika grupper prioriterar mellan studier och arbete.
Om villkoren försÀmras finns en risk att personer frÄn studieovana hem vÀljer bort högre utbildning. Förslaget skulle dessutom innebÀra att studier blir mindre lönsamt, frÀmst för de som vÀljer att lÀsa lÄnga utbildningar.
I VÀsterbotten studerade under 2020 18 404 personer med studiemedel. Om regeringen gÄr vidare med förslaget om en höjd rÀnta pÄ studielÄnet riskerar en stor del av dessa, samt tidigare och framtida lÄntagare, att pÄverkas.
Drygt hÀlften av de som i dag studerar hade avstÄtt om möjligheten till studiemedel inte hade funnits, enligt en undersökning av CSN (Centrala StudiestödsnÀmnden).
Detta understryker den stora betydelsen av ett fungerande studiemedelssystem som tillgodoser studenternas behov.
Valet av finansieringsmetod för omstÀllningsreformen sÀtter Àven exempel för framtiden.
Den föreslagna höjningen av rÀntan Àr ett unikt avsteg frÄn gÀllande ordning dÀr rÀntan pÄ CSN-lÄnet Àr tÀnkt att tÀcka administrativa kostnader kopplade till lÄnet. Detta öppnar för att Àven framtida arbetsmarknadsreformer finansieras med en Ànnu högre rÀnta.
Akavia menar dÀrför att:
- TillgÄngen till högre utbildning inte ska stÀllas mot yrkesverksammas möjligheter till kompetensvÀxling. Satsningar pÄ omstÀllning för yrkesverksamma Àr bra men det finns andra sÀtt att finansiera omstÀllningsstödet Àn att lÄta redan skuldsatta studenter stÄ för notan.
- Regeringens förslag riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högre studier. Det minskar viljan till att utbilda sig i ett lÀge dÀr Sverige behöver mer utbildad arbetskraft.
- Trösklarna till högre utbildning bör sĂ€nkas â inte höjas. Högre utbildning fĂ„r aldrig bli en klassfrĂ„ga. Alla ska ha samma möjligheter att gĂ„ den akademiska vĂ€gen.
Socialdemokraternas vision om att Sverige ska vara ett modernt vÀlfÀrdsland, som bygger pÄ sammanhÄllning och kunskap, stÀller krav pÄ ett vÀlfungerande utbildningssystem som Àr tillgÀngligt för alla.
DÀrför uppmanar vi utbildningsminister Anna Ekström (S) att ompröva beslutet och hitta en alternativ finansiering för omstÀllningsstudiestödet.