NĂ€r det gĂ€ller hushĂ„llen har nog de flesta bra koll pĂ„ hur mycket lön de fĂ„r ut och de största kostnadsposterna. Men en kostnad som nog mĂ„nga inte tĂ€nker pĂ„ Ă€r skatterna. Ăven hĂ€r finns det anledning att följa upp och ta lĂ€rdom.
En anledning till att mÄnga inte tÀnker pÄ skatten Àr att den ofta Àr dold. En sÄdan dold kostnad Àr arbetsgivaravgiften dÀr en stor del bör betraktas som en skatt. Den enskilt största delen av arbetsgivaravgiften utgörs av den allmÀnna löneavgiften som Àr 11,62 procent pÄ inkomsten. Löneavgiften Àr en ren skatt som frÄn början infördes för att finansiera EU-intrÀdet och som sedan blivit kvar. Totalt uppgÄr arbetsgivaravgiften till 31,42 procent och den svarar för ungefÀr en fjÀrdedel av alla skatter som betalas. En sÄ stor kostnad borde vi alla veta mer om, men enligt en mÀtning frÄn Svenskt NÀringsliv sÄ underskattar nÀstan hÀlften (46 procent) arbetsgivaravgiften med mer Àn fem procentenheter.
Förklaringen Àr förmodligen att den inte alltid finns med pÄ lönebeskedet. TyvÀrr Àr det bara 43 procent av företagen som visar hela arbetsgivaravgiften pÄ lönebeskedet. I de flesta lönesystem behövs det bara ett klick för att fÄ med arbetsgivaravgiften pÄ lönebeskedet. HÀr jobbar vi med att fÄ fler att visa hela skatten.
Men Àven staten skulle kunna göra mer. PÄ slutskattebeskedet frÄn Skatteverket finns massor med intressant information, allt frÄn tv-avgift till begravningsavgift, men tyvÀrr finns inget om arbetsgivaravgiften. Svenskt NÀringsliv har dÀrför lÀmnat ett förslag till regeringen om att denna information ocksÄ borde finnas med.
Vi behöver öka kunskapen om vilka skatter vi betalar och hur stora de Ă€r. Det vore bra för debatten om skatter och vad vi fĂ„r för vĂ„ra pengar. Ytterst handlar det om demokrati och vĂ„ra möjligheter att utvĂ€rdera hur de gemensamma resurserna anvĂ€nds. Det senare Ă€r extra viktigt nu nĂ€r vi befinner oss i ekonomiskt kĂ€rva tider. Svenska företag har lĂ€nge haft höga arbetskraftskostnader. Företag i Sverige â och i norra Sverige i synnerhet â har haft en stark konkurrensfördel i form av ren och billig el. I en tid nĂ€r svenska företags konkurrenskraft urholkas av höga energipriser blir det Ă€nnu viktigare att motivera de skatter som företagen belastas med.
SÄ nu nÀr du har summerat Äret, tÀnk pÄ att du arbetat ihop mer till staten Àn vad som framgÄr av lönebeskedet.