Industrin skapar drygt 22 000 jobb i Västerbotten.
Det visar en ny undersökning från Teknikföretagen.
41 procent av allt förädlingsvärde – bruttoregionalprodukten (BRP) – som skapas i länet härrör från industrin. Det är dubbelt så mycket som för landet i genomsnitt.
18 000 personer arbetar direkt i Västerbottens industri och hos dess underleverantörer. Ovanpå detta motsvarar skatteintäkterna från industrins sysselsättning i länet, samt dess bidrag till statens transfereringar till kommunerna, drygt tio procent av verksamhetskostnaderna inom länets kommuner och Region Västerbotten. Det motsvarar mer än 4 000 jobb.
Totalt skapar alltså industrin i Västerbotten drygt 22 000 jobb.
Det och en mängd andra fakta om Västerbottens ekonomi har Teknikföretagen tagit fram i en ny rapport, ”Hjärtat i svensk ekonomi – industrins betydelse och villkor i Västerbottens län”.
Blickar vi ut över landet framträder en mycket positiv bild när vi tittar på industrins betydelse. Antalet sysselsatta inom stat och kommunsektor som finansieras av ovan nämnda skatter uppgår till cirka 185 000 personer. Tillsammans med de drygt 830 000 personerna som sysselsätts direkt eller indirekt så skapar industrin därmed sysselsättning för mer än en miljon personer.
På nationell nivå är således industrin basen för värde- och jobbskapande och för ett fungerande samhälle i stort.
På lokal och regional nivå är industrins roll ofta än mer dominerande.
Från tid till annan, under de senaste åren, har det argumenterats att industrins betydelse för svensk ekonomi och svenskt välstånd minskat kraftigt.
Blickar vi ut över landet framträder en mycket positiv bild när vi tittar på industrins betydelse.
Att industrin snabbt håller på att förlora sin nyckelroll som motor och välståndsskapare är dock en myt och ett missförstånd. Däremot innebär teknologisk utveckling, globalisering och andra faktorer att industrin behöver finna nya vägar framåt. Industrin blir snarare mer integrerad med dess varu- och tjänsteleverantörer i Sverige och utomlands.
Ökad efterfrågan på industrins produkter skapar också efterfrågan och fler jobb bland industrins leverantörer, inte minst av tjänster.
Industrin står för över 20 procent av svensk bruttonationalprodukt (BNP) och nästan 18 procent av sysselsättningen, om vi inkluderar de industrinära ofta högkvalificerade tjänstenäringarna i kalkylen. Dessutom står industrin för varannan forskningskrona i Sverige.
I Västerbotten är industrin dubbelt viktigare, jämfört med riksgenomsnittet, och står för 41 procent av länets samlade produktion, det vill säga dess totala förädlingsvärde.
Industrin mäts hela tiden mot en global konkurrens. I dag produceras komponenter och insatstjänster från underleverantörer spridda över hela världen. Att genom handel ha tillgång till och vara en del i det nätverket, genom EU och den globala handeln, är en avgörande styrka för svensk industri och för Sverige.
Industrin som ekonomins motor kan inte tas för given varken i Västerbotten eller i Sverige som helhet. Utmaningarna är stora och ökar dessutom eftersom den globala konjunkturen håller på att kylas av. Utmaningen för industrin är att kunna vässa sin konkurrenskraft ytterligare och upprätthålla, eller till och med vinna marknadsandelar trots en svagare konjunktur.
Kostnadsläget i förhållande till industrin i konkurrentländer är a och o. Effektiv kompetensförsörjning är en annan avgörande faktor.
Statistiska centralbyråns (SCB:s) statistik visar att matchningen mellan tillgång och efterfrågan på kompetens i Västerbotten försämrats markant under senare år. För att förbättra matchningen behövs en rad åtgärder.
- Satsa mer på yrkesvux och yrkeshögskolan. Det krävs fler platser och utbildningar med inriktning på kompetenser som företagen behöver. Dessutom måste högskolor kunna erbjuda fler korttidsutbildningar som behövs för en ständig kompetensutveckling av företagens personal.
- Arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras i grunden för att skapa förutsättningar för ökat utbud av kompetenser som matchar den snabba strukturomvandling som den tuffa internationella konkurrensen innebär.
Välfärdssystemen och industrin är beroende av varandra. Att fortsätta utveckla goda förutsättningar för industrins internationella konkurrenskraft är en grundbult för fortsatt välfärdsuppbyggnad i Sverige, i Västerbotten och i landets övriga regioner.
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen