Henrik Hetta
Domarna från gårdagens sjätte kvartsfinal landade strax före lunchtid under långfredagen. Tämligen väntat blev Henrik Hetta inte avstängd. Förseelsen justerades på nytt, från boarding till charching. Disciplinnämnden konstaterade att tacklingen var straffbar, men att fem minuter var tillräckligt högt under match. Det var skrivet utan att utveckla det vidare.
Ett rimligt beslut.
Lika rimligt var det att Morgan Ellis katastrofala tackling mot Johan Alm innebar sex matcher.
Det är stor skillnad på båda tacklingarna. Men resultatet är lika förödande – för de drabbade, Johan Alm och Jens Westin. Och sanningen är den att disciplinnämndens jobb tycks knappast förebygga det centrala i allt vad det här handlar om: spelarnas säkerhet.
Och kanske är det fullt logiskt. Forskning i det civila livet visar att förhöjda straffsatser inte förbättrar brottsstatistiken. Varför skulle det göra det i hockeyn?
Att spela hockey ska inte göras med livet som insats. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är en kontaktsport. En reglerad sådan, men när tacklingar och rejäl kontakt är tillåten finns risker.
Och att förebygga riskerna måste förstås handla om mycket mer än en straffskala, hot och liknande. Att förebygga riskerna handlar också om information, utbildning, etik, moral och även sunt ledarskap. Det handlar om mjuka värden.
Sanny Lindström är en av alla spelare som har tvingats lägga av på grund av för många hjärnskakningar. Han för nu en nyanserad debatt kring ämnet hockey och huvudskador med tanke på just konsekvenserna. Gråzonen som är ganska stor, komplicerar diskussionen många gånger. Det blir också lätt en massa energispill med alla påhopp som följer de personer som offentligt driver en diskussion. Tyvärr leder det ofta till att huvudfrågan fördunklas och hamnar i bakgrunden. Det är priset i dagens värld med sociala medier som kryllar av människor som är mer arga än villiga att se vilka syften det egentligen handlar om. I Sannys fall är hans huvudfråga ensidigt god och fundamentalt viktig.
Efter gårdagens match och även de andra kvartsfinalerna, med alla hjärnskakningar som har varit där, viktigare än på länge. Petter Rönnqvist på Cmore hade räknat att det redan har varit så många som tio hjärnskakningar. I fyra kvartsfinalserier. Då återstår två omgångar ytterligare.
Det måste gå att hitta en väg där hockeyn kan fortsätta att vara hård och tuff – utan hälsan riskeras till den grad som den tycks göra just nu. Samtalen måste börja även bortom disciplinnämnden. För den har mer varit en del av problemet, snarare än lösningen.