Så var värmningen över, efter cirka 25 minuter.
Traditionsenligt så avslutades denna med djungelhockey. Kampen mellan vitt och svart såg länge ut att bli mållös, men efter ett 1–0-mål för svart av Niclas Burström, som bjöd på sköna dragningar, och ett klassiskt grötmål av vita laget, där jag inte har en aning om vem som gjorde målet, men som Jimmie Ericsson, sin vana trogen, jublade mest över, så slutade den 1–1.
Kunde ha blivit några mål om det inte vore för två heta målvakter, där Hanses vann kampen med flesta kvalificerade räddningar.
Matchen togs aldrig till straffläggning, så båda lagen delade broderligt på segern och jublade lika mycket.