Det kan lätt bli lite snurrigt.
När man pratar med Anders Forsberg, Lasse Johansson och lagets spelare låter det ungefär så här:
- AIK vill alltid vinna.
- Men slutspelet är viktigast.
- Därför måste alla spelare vara igång.
- Och därför är det inte alls så farligt att AIK förlorade serien
- Men det är viktigt att placera sig högt inför slutspelet.
- Alla matcher är viktiga.
Etc, etc.
Slutsatsen är ändå enkel: AIK var inte beredda att göra sitt yppersta för att vinna serien. Anledningen beror på att SM-guldet värderas mycket högre och det ena utesluter uppenbarligen det andra.
För med lite eftertanke var matchningen egentligen ganska märklig mot Linköping:
* I säsongens viktigaste match (Som varje match tenderar att bli i slutet) valde ändå Forsberg att matcha Hadelöv. Jocke Eriksson har varit bättre och skulle naturligtvis ha vaktat kassen. I viktigaste matchen för säsongen bör man rimligen spela bästa laget.
* Johan Forsberg har inte haft någon bra säsong, men har faktiskt sett bättre ut på slutet. Ändå var han petad för att Oscar Lindberg skulle få istid.
* Fredrik Hynning har inte fått många chanser på slutet. Och när han väl fick det, valde Forsberg att flytta på Anders Söderberg. Söderberg har gjort en riktigt bra säsong och dessutom varit bra på slutet. Skulle man ha flyttat på någon, borde det ha varit Söderström.
Det här är tre detaljer som tydligt visar att AIK har helt andra syften än att gå för fullt. Det motsägelsefulla är ändå det inte får bli för stort tapp i tabellen på bekostnad av att hålla alla spelare igång.
Och det är just nu det man står inför i morgon, när årets sista derby ska spelas.
Luleå kommer till Skellefteå för att förbereda sig för slutspelet och jävlas lite om möjlighet finns. För AIK:s del handlar det om försöka säkra en andraplats i serien. En placering som faktiskt är "ett snäpp" bättre än ifjol och skulle innebära att AIK i seriesammanhang förbättrar sig återigen.
Men för att nå den placeringen kommer det att krävas att AIK och Forsberg lägger ned energi på dagens match och inte flörtar med slutspelet, vilket det känns som om man har gjort sedan senaste landslagsuppehållet.
Fokus på serien, men baktankar och drömmar om slutspelet. Det kan bli förvirrande.
Nu finns förstås inga garantier att AIK hade vunnit även om laget hade gått all-in i serien. Luleå har varit oerhört imponerande och framförallt är det lagets grundspel som har imponerat mest. De har lyckats göra det jobbigt för i stort sett varje lag i samtliga matcher så här långt. Lägstanivån har varit ofattbart hög. AIK har imponerat med sin högstanivå.
Och det är den som skulle vara kul att se. Både i morgon och i en SM-final. Det är en match där Lee Goren och AIK har en sista chans att sända i väg ett budskap av vad som väntar för Luleå - om lagen drabbar samman. Om nu inte Luleå har laget serien åt sidan.
Norrbottningarna har ju faktiskt råd med en förlust i morgon.
Tror att AIK kan samla ihop sig och vinna mot ett Luleå som inte hittar motivationen att spela på topp i 60 minuter.
En tät match slutar 3-1. Jimmie Ericsson lägger in pucken i tom kasse.
***
Växjö är helt plötsligt stekheta igen. Före matchen mot Frölunda kändes smålänningarna som ett lag för kvalserien. Nu känns laget som en slutspelskandidat.
Modo möter två desperat lag i rad. De kan ringa till Anders Forsberg och låna hans DVD:er för att se hur man inte ska spela mot Djurgården och Linköping.
***
Fick ett samtal i dag från en läsare och före detta hockeyspelare. Han tyckte att vi skrev för lite om Björklöven.
- Vi är ändå många som undrar hur det går för dem.
Det finns en längtan att Löven kommer tillbaka, så det blir länsderbyn igen.
Men så länge är det ganska kul med matcher Skellefteå och Luleå. Det har i allt högre grad vuxit fram som ett bra substitut. Speciellt om det skulle bära i väg till final för båda parter.
//Adam S