Ritola berättar om sin jobbiga tid

Olycka i Turkiet. Skellefteå AIK:s forward om läkaren som räddade hans hockeykarriär.

Sport2015-05-17 14:40

Till Dalarnas Tidningar berättar Mattias Ritolaom olyckan under en semester i Turkiet 2010, då han spräckte ena trumhinnan efter ett dyk i poolen.

Problemen blev långvariga och Mattias hade återkommande problem med susningar i örat och yrsel.

– Kunde bara svimma av och saknade helt balanssinne. Ibland fick jag lov att lägga mig på golvet, världen bara snurrade runt, säger Mattias till DT.

Ritiola fick diagnosen ménières sjukdom. Idag har 28-åringen kontroll på situationen efter att en läkare hittat problemen.

– Han räddade min karriär, alla problem var förknippade med nacken. Det var inte ett rätt i nacken.

Efter det träffar han en kiropraktor för kontroll en gång i månaden.

Läsa hela intervjun med Ritola här– där han bland annat berättar om chocken han fick från Tampa Bay Lightnings läkare.

Kan visa sig genom yrselattacker, hörselnedsättning och sus i ena örat, så kallad tinnitus. Sjukdomen beror på för högt tryck i de vätskefyllda gångarna i innerörat. Oftast börjar besvären i 40-årsåldern, ibland lite senare. Om man har en släkting med Ménières sjukdom ökar risken att man själv kan få den. Stress, sömnbrist och trötthet kan också göra att sjukdomen lättare bryter ut.

Ménières sjukdom är lika vanlig hos kvinnor som hos män, men det är ovanligt att barn får den.Ibland kan det gå flera år utan att man har några besvär, men man kan också få upprepade anfall under flera veckor. Om man ofta får attacker kan det till slut orsaka långvariga besvär med nedsatt hörsel och tinnitus.

Ménières sjukdom gör ofta att man får hörselnedsättning på ena örat, lock och tryckkänsla i ena örat och tinnitus.

Besvären pågår ofta mer intensivt i fyra till fem timmar, och avtar sedan under ett dygn. Ibland har man symtom som ljudförvrängning, tinnitus och illamående före ett anfall.

Det underlättar ofta att lära sig hantera sjukdomen och försöka leva på ett sätt som minskar symtomen. Det kan till exempel vara bra att undvika stress, äta saltfattig mat och vara fysiskt aktiv.

Under attackerna kan medicin mot illamående hjälpa och det finns vätskedrivande läkemedel som kan förebygga anfall. Om ingen annan behandling hjälper kan innerörat opereras.

Källa: 1177 Vårdguiden.