En försäsong är precis som den låter, det vill säga något som kommer före den riktiga säsongen – den som resultatmässigt betyder något. Vissa av oss ser försäsongen som en transportsträcka. En sorts förrätt inför det stora och smaskiga smörgåsbordet.
Men som jag ser det är en försäsong mycket mer än en transportsträcka.
Visserligen spelar resultaten nästintill ingen roll – ja, bortsett derbyt mellan AIK och Löven då förstås. Men däremellan, mellan slutresultaten och fram till premiären av SHL, kommer däremot mycket att ske.
En grupp ska svetsas samman och bilda ett lag samtidigt som 24 spelare slåss mot varandra i hopp om att närma sig en av de ack så åtråvärda platserna.
Lägg därtill att nyförvärven ska presentera sig för sina nya fans. Bevisa vad de går för och varför sportchefen valt att värva dem till just Västerbottens kust.
Ja, försäsongen är på många sätt väldigt speciell. För Skellefteå AIK:s del inleds den i Halmstad mot ett allsvenskt motstånd i form av Troja-Ljungby.
På isträningarna den senaste veckan har det blivit tydligt vilka formationer som AIK:s tränarteam vill se på isen. Åtminstone nu till en början.
Där har det utkristalliserat sig att Jesper Olofsson kommer få chansen i andrakedjan bredvid duon från Nordamerika, Bud Holloway och Matt Anderson.
Under sommaren har också den frågan varit en av de hetaste, vem som skulle få chansen på den positionen.
Det blev inte ett ytterligare nyförvärv i form av en spetsforward, vilket det länge snackades om.
Sportchefen Mikael Lindgren har istället valt en annan väg vilket öppnat upp en möjlighet för de övriga i truppen att visa sig från sin bästa sida i jakten på den åtråvärda platsen i andrakedjan.
Som jag ser det är det helt rätt att ge Jesper Olofsson chansen. Först och främst verkar han ha gjort en stark sommar rent träningsmässigt, vilket en topplacering i AIK:s omtalade triathlon är ett bevis på.
Dessutom är Olofsson en offensiv spelare med kapacitet för upp mot 20 mål om allt klaffar. Förra säsongen gjorde det inte det, klaffade alltså.
Men vill AIK att den 25-årige snipern ska bidra med det han är allra bäst på så måste han få förtroende och spela i rätt omgivning – vilket han gör just nu. Nu är det upp till Olofsson själv att ta chansen.
Bakom topp 2-kedjorna bankar som vanligt flera andra på dörren. Det ska framförallt bli intressant att se vilket utväxling ynglingarna Tim Söderlund, Linus Lindström, Simon Krekula, Andreas Wingerli och Sebastian Ohlsson kommer få den här säsongen. Alla har blivit ett år äldre och en sommar starkare vilket i deras ålder betyder väldigt mycket.
På backsidan ska det bli intressant att följa nyförvärvet Morgan Ellis första skär i Skellefteå AIK:s matchmundering. I backpar med Mark Katic kan det bli ett av ligans häftigaste backpar om det vill sig väl för AIK. En häftig mix med både offensiv och defensiv kraft.
Sist men inte minst kommer försäsongen ge ett sken om Johan Alm börjat hitta tillbaka till sitt gamla jag – tiden innan han åkte över till AHL – eller inte. Den storvuxne backen har nu en skadefri sommar bakom sig vilket torde innebära att han haft tid på sig – efter alla år av skador – att ta tillbaka förlorad träning för att återigen bli den kraftfulla men samtidigt rörlig back som han har kapacitet för.
Ja, som ni märker är en försäsong mycket mer än en transportsträcka.
Välkommen till en ny säsong mina damer och herrar!