Den offensiva och spelskickliga trenden fortsätter att vara tydlig. Frölundas rörliga och kreativa spel tog till slut ut sin rätt på Luleås energi.
I den sjätte matchen började det synas hur oerhört jobbigt det är att jaga, byte efter byte.
När Frölunda slog in 5–1 efter 2.07 i tredje perioden var det definitivt spiken i kistan. Då började till och med en stor del av publiken att lämna arenan.
Men i praktiken var matchen över redan under andra perioden. Frölundas långa anfall dränerade Luleå på energi och i andra perioden blev det allt påtagligare.
Det har pratats om att Luleå har ett lag som har varit designat för slutspel. Och ur ett teoretiskt perspektiv har det känts så inför det här slutspelet.
Men utgångspunkten i den hypotesen har varit tyngden – och den blev i slutänden underordnad offensiv spelskicklighet.
Frölunda slutade tvåa i serien, men gjorde flest mål och var riktigt glänsande inte minst i inledningen av årets säsong.
I slutspelet har laget sett allt bättre ut. Luleå gjorde det starkt som faktiskt fick serien att ha nerv fram till den här sjätte matchen. Så sent som i söndags var det faktiskt 2–2 i matcher och sudden death i Göteborg.
Det går att komma långt med hårt jobb, men utan spets i offensiven går det inte att vinna SM-guld.
Frölunda fick därmed en form av revansch för mötet i slutspelet 1996. Den finalen anses i allmänhet av expertisen som den hårdaste finalen genom alla tider.
Det har varit tuff semifinal, där Luleå har använt alla möjliga tricks för att försöka få Frölunda att tappa sitt fokus.
Men i dagens hockey går det inte att vinna tre raka serier i bäst av sju matcher på kraft, kamp och psykningar.
Luleå satsade hårt och har, enligt flera experter, klart högst budget den här säsongen. Det är dock nästan omöjligt att bygga upp ett guldlag på en säsong. Luleå hade stora problem att hitta sitt sätt att spela och det såg riktigt oroväckande ut under period under hösten.
Laget tog sig till fjärde plats och till semifinal. Med facit i hand känns det som om är där lagets nivå har legat också. Frölunda och Skellefteå AIK har varit klart bättre och – som slutspelet har utvecklat sig – har Växjö också klivit fram som en dark horse.
Tränaren Joakim Fagervall försvinner, men Luleå har flera spelare på väg in och jobbar på att bygga sig starkare.
Laget behöver ändra sin formel en aning för att lyfta ytterligare.
Frölunda däremot, har träffat rätt med det mesta. Inte ens det faktum att förstekeepern Lars Johansson saknas kan ändra omdömet på 2016-års första finallag i SHL.