Garrett Roe och Johan Alm. Foto: Stefan Jerrevång/TT.
Den stora nyheten inför match var förstås att Axel Holmström var tillbaka. Nu i par med polaren Andrew Calof och Sam Marklund.
I Linköping hade förre landslagsspelaren Niklas Persson fått tack nej i sista stund.
Men det märktes inte. Linköping kom ett som ett gäng uppfödda på taggtråd och med tigerränder.
Linköping satte upp tempot, gick hårt på mål och tacklades.
Symptomatiskt för hela första perioden var när debutanten Jonathan Rodensjö fick en så tuff smäll på Pontus Petterström att Pontus flög över sargen.
Att hemmalaget ledde med 2–0 var också rättvist. Direkt efter tekning och med kraft in på kassen bakom 1–0. Först på retur vid 2–0. Kampen kring kassarna gick definitivt på poäng till LHC.
I andra perioden kom AIK ut mycket bättre. Passningarna satt bättre, speeden på rören höjdes och AIK lyckades också få in en snabb reducering.
Ett kanonskott av Emil Djuse rakt upp i krysset. AIK fick också ett pp i mitten av perioden där Axel Holmström direkt placerades i pp 1. Det var nära en kvittering och det såg lovande ut.
Men sedan hände det som inte fick hända när AIK var så på gång. Johan Alm blev hakad utan åtgärd och istället fick Linköping ett gratisläge. Skott på Ortio, retur och vem var där om inte junioren Rodensjö som satte sitt första SHL-mål den här kvällen.
Klart bättre spel av AIK som dessutom fick börja tredje rundan med ett pp.
Tyvärr var det som så många gånger förr svårt att skapa något giftigt när perioden startar med powerplay.
Men istället kunde Adam Pettersson reducera till 3–2 med ett rappt backhandskott.
AIK försökte sedan jobba sig in på kassen men det kändes inte så där jättegiftigt.
Linköping var bra på att hålla undan gästernas försök.
Istället blev det Linköping som fick göra 4–2. Ett mål där AIK hade svårt att få pucken ut zon och blev fastryckta. Skottet i och för sig snyggt men kändes lite enkelt att ta sig igenom.
När 5–2 kom var det inte ens i tom kasse men kändes ändå uppgivet.
Det stora glädjeämnet är förstås ändå att Axel Holmström är tillbaka. Och förhoppningsvis Jimmie Ericsson på fredag. Det är killar med tyngd som behövs i sådana här matcher där hemmalaget går på kraft och tyngd.
Emil Djuse och Henrik Hetta två som kan få beröm för bra slit.