AIK är redan i Jönköping.
Bortaturnéer kan i många avseenden vara stärkande. Inte minst för lagmoralen. Och AIK trivs på bortaplan.
De är bäst i elitserien och presterar i stort sett lika bra resultat som på hemmaplan.
Märkligt kan tyckas, men som ofta finns det en lite förklaring.
TIll skillnad från AIK har de flesta lag ett hemmaspel och ett bortaspel. På bortaplan handlar spelet mycket defensiven och om att styra sina motståndare. Speciellt i Skellefteå Kraft Arena tycks många tränare ha tagit till överlevartaktiker, snarare än spela för att vinna.
På hemmaplan har lagen oftast en annan plan, alltid mer offensiv plan. Hemma ska man vinna och helst dominera motståndaren.
AIK däremot, har samma strategi, hemma som borta. Och när AIK möter ett lag som ställer upp mer offensivt, blir det lite mer luckor bakåt.
Av ren tradition är mötena med HV oftast ganska underhållande tillställningar. Jimmie Ericsson saknas. Kanske saknas han lite mer än vanligt eftersom just i Jönköping har han varit lyckosam många gånger.
HV 71 har inte varit lika bra den här säsongen som tidigare. Nu har laget fått tillbaka sin flyktade back, David Petrasek. Dessutom är Mats Trygg och Per Ledin tillbaka.
HV 71 har rutin i överflöd och sina bästa stunder är laget oerhört vasst. Men de där riktigt bra stunderna händer inte lika ofta som förra säs0ngen och säsongen före det.
Det är också det som gör att AIK i allt högre grad håller på att växa fram som en guldkandidat. Notoriskt skickliga HV 71 och notoriskt levererande Färjestad har inte sina bästa år just i år. Och när de har ett mellanår, öppnar det för någon annan.
Men det är lång väg dit.
AIK leder serien och har, bortsett Luleå, skaffat sig lite luft nedåt i tabellen. Och precis som i alla lägen, finns det förstås en fara med att sitta tryggt. Risken finns att tankarna skenar i väg på slutspel eller att man åker runt och sparar sig.
Men just mot HV 71 torde sannolikheten för motivationsbrist var låg. Om inte annat för att det alltid brukar bli riktigt bra matcher.
*** Viktor Arvidsson ska få chansen i A-laget. Arvidsson har haft en liten undanskymd roll i talangfabriken. Han gör alltid ett stenhårt jobb och är en poängmakare av rang. Jag brukar beskriva honom som Håkan Loob – på steroider. Är personligen lite förvånad att inget NHL–lag tingade Arvidsson senast.
Arvidsson gjorde 100 poäng i B-jun för två säsonger sedan. Det säger en del om hans talang.
***
Tipset lyder 3–3 efter ordinarie tid.
//Adam S