Tre raka förluster.
Då spelar det ingen roll att AIK faktiskt är med i striden i toppen. Laget ligger femma i en haltande tabell, där AIK har matcher kvar att spela.
Kraven på AIK har blivit extremt höga. Men det är också fullt rimligt att ställa krav - sett till alla uttalanden.
Det är svenskt mentalitet att ta det säkra före det osäkra. AIK har, sakta men säker, lämnat den svenska mentaliteten. Anders Forsberg vill spela ett offensivt spel och är helt öppen med att det är vinst som gäller.
Därför är det också full rimligt att det många undrar: Vad är det som händer?
Här går det både att försvara och fördöma AIK.
Föreningen har, till skillnad från många andra klubbar, en sensationell kontroll på ekonomin. AIK har, i år som ifjol, en av elitserien lägsta budgetar.
Det finns många faktorer som styr det. Både P-A Israelsson och Lasse Johansson är oerhört skickliga att styra ekonomin och få ut maximalt av en lite budget. Det säger också en del om vad som krävs. AIK dammsuger marknaden i den här regionen, men är ändå inte i närheten av att tävla med de som drar in mest pengar i elitserien.
Att AIK är med och krigar i toppen av serien beror på att laget är Sverigeledande när det gäller den organisatoriska delen. Lasse Johansson är det bästa förvärvet klubben har gjort sedan P-A Israelsson värvades. Tillsammans har de två skapat en produkt som är så stark, att folk rasar när laget ligger fyra i serien.
Samtidigt går det att läsa att att en spelare i fotbollens högsta serie, tycker att de borde tjäna mer än hockeyspelarna.
Allsvensk fotboll är ett skämt i jämförelse med elitserien. På alla plan.
Allt från organisation till arenor ligger mil efter elitserien. Ändå har riksmedia lyckats lura en enskild spelare att göra ett högst märkligt uttalande om att fotbollspelare borde ha högre lön än hockeyspelare. Det är nog årets dummaste uttalande. Fotbollsspelarna i Allsvenskan är pinsamt mycket sämre tränade än hockeyspelarna. Anledningen: Hockeyn ligger mil före fotbollen i allt som har med organisation att göra.
Det är för mycket ryggdunkande ännu i den allsvenska fotbollen. Vinnarmentaliteten är större inom ishockeyn. Det finns inga Lasse Johansson i fotbollen. Hade det funnits det hade allsvenskan varit mer framgångsrik. Ändå är formeln enkel. Det Lasse Johansson har gjort i AIK är att ställa krav. Vid varje tillfälle och varje dag. Varje stund.
Samma sak med P-A Israelsson. Höga krav i alla lägen.
Skellefteå är en liten stad och kraven spiller över även på media. Skriver vi något som är diskutabelt, ringer telefonen 07.00 på morgonen efter.
En mening på vår blogg eller i tidningen står aldrig oemotsagd. Det är kaxigt, men värt respekt. Och förstås en rättighet. Om det påverkar? Klart att det gör, men det är också därför det är lika viktigt att en tidning har en stark organisation som står emot. Det fria ordet får inte röras, men ska naturligtvis kunna diskuteras.
Det är så det fungerar.
Kring ett lag som AIK kan stormen redan börja i vattenglas.
Tre raka förluster - och krisen kan tyckas vara totalt.
Så är det mer förväntningar. AIK har inte levt upp till dem. Mer mål, längre steg och oftare. Det är vad alla förväntar sig. I morgon väntar defensiva Frölunda.
Pressen ses av alla svenska lag (med något enstaka undantag) som en belastning.
Så som AIK har jobbat sig in i toppen av svensk hockey tycker jag att man ska gilla läget. Med de förutsättningar laget har, ligger de ändå längre fram än vad som egentligen vore möjligt.
Men till saken hör, att AIK har varit uselt på slutet.
Laget har bara gjort tre mål på de tre senaste matcherna och sett väldigt svaga ut. Intentionerna är lika med noll.
Inför morgondagens match finns det inte något som talar för att det vänder. AIK är inte lika bra som ifjol och det hade varit märkligt om laget hade lyckats vara det med tanke på de förluster de har gjort.
Det är kraven som är för höga. Men samtidigt är det lite roligt att laget ändå är kaxigt. För få svenska lag vågar sticka ut.
***
Många undrar säkert vad jag försöker bädda in i meningarna ovanför. När jag skriver något kritiskt ringer alltid telefonen. Senast i samband med att jag skev att det var SKAM att AIK inte hyllar sina hjältar.
Föreningen skapade i samband med att min farfar föddes och ännu har inte klubben gjort en ansats till att skapa någon form av Hall of fame. Jag tycker, helt ärligt, att det är svagt av klubben.
***
Påverkar dessa samtal mig. Klart det gör. Allt i vår vardag påverkar oss. Hur det påverkar mig? Precis som när det gäller allt annat måste jag se till att "vara fokuserad" när jag skriver något.
***
Tre mål på tre matcher är uselt. Riktigt uselt.
***
Andersen vaktar inte kassen. Men Frölundas tighta försvar förenklar mycket för målvakten.
***
Tre BP må för AIK senast lagen möttes här i Skellefteå. Det händer inte igen.
*** Det blåser om AIK. Det är storm. Tre raka förluster har laget inte upplevt på två år. Förra säsongen förlorade laget max två matcher. Och då spelade laget ett betydligt mer attraktivt spel.
***
Lee Gorens uttalande i Aftonbladet är som att hälla bensin på eld. Vi i media får alltid (minst) ett samtal när det vi skriver kritiskt. Undrar vad som hände när Goren kom tillbaka till Skellefteå?
***
Anrell skrev att Säcken borde stängas av efter att ha försvarat Jämtin. Anrell har förstås mest rätt. Man ska stå upp för sitt lag - men inom rimliga gränser. Jämtins armbåge borde, i dessa dagar, ge till och med en intern reprimand. Och som Säcken gör, att stödja armbågstacklingar, tillhör gårdagen. Dålig stil helt enkelt.
***
Jonathan Hedström dominerade kraftigt i kväll. Fortsätter Hedström så här kan han bli årets sensationen - och nyckelfiguren som räddar Timrå kvar i elitserien.
***
Sundsvall räcker inte till i Hockeyallsvenskan. Laget förlorade stort bort mot Tingsryd. Thomas Larsson var stor segeroranisatiör. AIK lär få börja titta på ny samarbetspartner till nästa säsong i allsvenskan om det fortsätter så här.
//Adam S