De första fyra-fem minuterna av mötet mellan Skellefteå AIK och Frölunda fick jag följa från pressrummet i Skellefteå Kraft Arena då matcherna krockade.
Men av att döma av det jag kunde se med ett öga så var det inte speciellt mycket jag missade. Efter nio minuter hade det skjutits ett skott på mål i matchen och det kändes som att spelarna på isen hade sportradion i hjälmarna och inväntade - artigt nog - att JVM-finalen skulle ta slut innan det började hända något.
Den första perioden var i övrigt en väldigt sömnig historia dock. Det var några ströchanser, men jag var allt annat än imponerad. Skellefteå AIK fick ett gyllene läge med knappt en och en halv minut kvar av den första perioden. Spel fem mot tre i en minut. Ett läge de inte klarade av att utnyttja och därmed sattes det punkt på en tam förstaperiod i Skellefteå Kraft Arena.
Den andra tog vid och det konstaterades att Skellefteå AIK inte fick in pucken i fem mot tre.
Skellefteå AIK sköt i stolpen två gånger, hade inte marginalerna på sin sida och Bud Holloway missade öppet mål efter att Ryan Vesce serverat honom delikat. Det var två-tre riktigt bra chanser där Skellefteå AIK borde ha förvaltat något. Stolpskott även av Lundberg.
När 1–0-målet kom – var det ytterligare ett namn ur talangfabriken som på allvar fick presentera sig i form av Oscar Sundqvist. Hans första poäng och mål i elitserien. Grattis, Oscar. En snygg styrning på en delikat skottpassning av Martin Sevc.
Jag kan inte minnas att Frölunda hade en enda målchans i den andra perioden faktiskt. När skotten kom – var Joacim Eriksson återigen VÄLDIGT stabil.
Martin Lundberg satte tvåan efter åtta minuter i den tredje perioden på ett sätt där han fick visa upp bollkänsla.
Frölunda var väldigt, väldigt tama i matchen och skapade egentligen inte speciellt mycket alls i matchen. När de väl skapade avslut var Joacim Eriksson lugnare än en filbunke. Han har imponerat på mig de senaste matcherna och visst ska även försvar och boxplay ha en stor eloge till varför det är stabilt bakåt.
Positiva betyg till Oscar Sundqvist som visade vilja och dessutom skapade någon chans utöver målet. Jag tycker definitivt att Martin Lundberg förtjänar beröm, även några backar som gör riktigt bra insatser. Klingberg har verkligen varit en injektion för laget. Riktigt, riktigt bra sedan han kom tillbaka från skadan – även om idag inte var lika bra som matchen mot Luleå till exempel. Definsivt väldigt bra från många, men offensivt kanske det inte var den där riktiga glöden även om det såklart blir godkänt. Stabilt rakt igenom. Ens stark seger för Skellefteå AIK som osade av, just det – stabilitet.
2-0. Punkt slut.
/ Lars L