Foto: Erland Segerstedt/TT.
AIK gjorde en riktigt bra första period. Skotten blev 16–5 och det säger en hel del.
Det kändes som att AIK hade betydligt bättre fart på skridskorna och Växjö hade faktiskt svårt att hänga med i svängarna.
AIK hade flera fina chanser, Viktor Andrén var riktigt bra i Växjös mål, och det blev i numerärt underläge ledningsmålet kom. En fantastisk spelvändning av Sebastian Ohlsson och Andreas Wingerli där Wingerli var iskall i det avgörande läget.
Växjö hade ett friläge (Liam Reddox) men då var Joni Ortio tät.
Men om första perioden var AIK:s så var den andra Växjös. Skotten var då hela 19-5 till Växjö.
Kvitteringen kom också tidigt i powerplay. Andrew Calof fick en väldigt konstig träff, en underlig puckbana, och pucken ramlade in i nätet bakom en ställd Ortio. Janne Pesonen en av passningsläggarna.
Och sedan var det dags för Martin Lundberg att presentera sig för sin gamla hemmapublik. En fin uppåkning, hittade Oliver Bohm, som krutade in 2–1. Ett skott som Ortio borde ha klarat.
Men AIK kom igen. Först hade Wingerli öppet mål men fick ingen träff.
Men när Daniel Rahimi satt utvisad satte Bud Holloway kvitteringen på ett fantastiskt pass av Adam Pettersson.
Det bjöds också på en hel del gruff. Det var heta känslor och spelarna var på varandra efter avblåsningarna och till och med en del slagsmålsungar.
Daniel Rahimi är ingen populär spelare i Skellefteå. AIK fick också chansen att spela i numerärt överläge när han satt utvisade.
Men lyckades inte få pucken i mål.
Istället blev det Rahimi som fick avgöra. Ett skott från blå som styrdes av en hemmaklubba och ställde målvakten.
Janne Pesonen fick sedan avgöra i tom kasse.
AIK gjorde trots allt en riktigt bra match och jobbade in i det sista.