Det sägs att det gäller att vara bäst när det gäller som mest samt att det är målen som räknas.
Skellefteå AIK var bäst på de detaljerna när Färjestad 2–1-besegrades i finalreprisen från i våras.
Men under de två första perioderna var det inte speciellt mycket som stämde för AIK, i alla fall inte spelmässigt och om vi bortser från John Normans 1–0-mål efter en suverän framspelning av Pär Lindholm. Det var väldigt mycket slarv, dålig timing och ett passningsspel som var under all kritik.
Samtidigt ska Färjestad ha beröm för sitt sätt att spela. Laget satte hög press samtidigt som de låste mittzonen på en föredömligt sätt. Det ledde till att AIK tappade fart – och ett AIK utan fart är ett högst medelmåttigt lag.
Men trots att FBK var det bättre laget under 40 minuter så kom inte Karlstadslaget till särskilt många heta målchanser. Och när väl FBK lyckades, ja då stod Markus Svensson där som en solid vägg. Det var bara en gång som burväktaren fick kapitulera, och det skedde efter en dålig pass av Arvid Lundberg som föranledde Per Åslunds helt öppna kasse – otagbart för Svensson.
I tredje perioden visade dock AIK sin klass. Laget växlade upp i tempo i samband med att tränarna hittade tillbaka till de "vanliga" formationerna. Det gav AIK mer trygghet och tyngd, vilket så småningom skulle ge laget tre nya pinnar.
Det avgörande 2–1-målet var inte bara ett klassiskt Erik Forssell-mål utan ett skönt sätt att avgöra en match på. Målet kom efter en stunds tryck i offensiv zon och från nära håll. Mikko Lehtonen, som gjorde comeback, förvaltade Tim Heeds sargretur genom att hitta Forssell framför kassen. "Forre" gjorde inget misstag och fick också iklä sig rollen som matchvinnare.
Men som sagt, AIK gjorde ingen bra spelmässig match. Däremot imponerade försvarsspelet och Markus Svensson, samt sättet att utnyttja en match ju längre den lider.
De nya formationerna fungerade inte särskilt bra för AIK, i alla fall inte i nio av tio byten. Nu ska det bli intressant att se hur AIK kommer matcha sitt lag framöver och var Rob Schremp ska in. Rob gjorde en okej debut som 13:e forward, även om han såg rätt rostig ut.
På backsidan fick den vanligtvis stabile Anton Lindholm sitta på sidan av. Det handlade inte om någon skada utan om att AIK vill "sprida sin istid". Ett sunt tänk, däremot har Lindholm varit en av AIK:s genomgående bästa backar den här säsongen och förtjänar således inte en bänkning.
Nu väntar en fredagsträning för SHL:s nya etta innan det är dags för toppmöte borta i Göteborg. Matchen mot Frölunda kommer bli intressant på många sätt.
Inte bara hur AIK väljer att matcha sitt lag, men framförallt hur de två topptippade lagen kommer prestera när de ställs i en eventuell försmak av en SM-final till våren.
AIK:s topp 5 mot FBK:
***** Markus Svensson – Räddade 30 v 31 skott och har varit fantastisk i inledningen av SHL.
**** Erik Forssell – Gjorde ingen jättematch i 40 minuter, precis som hela AIK, men visade än en gång att han är bra på att avgöra matcher. Precis som en kapten ska göra.
*** Pär Lindholm – Passningen till 1–0 var magisk. I övrigt var Pär stabil, men inte så mycket mer.
** John Norman – Gjorde säsongens första mål och jobbade stenhårt och skapade mycket i matchen.
* Andrew Calof – Kom inte till sin rätt i nya kedjan men skapade en hel del på egen hand.
// Arvid M