Det talas ofta om att det är bra att få en paus när man harvar i fel hjulspår.
För AIK kom juluppehållet lägligt efter fem raka nollpoängare.
Efter kvällens match mot Södertälje kan man fråga sig vad uppehållet har gett?
Det såg nämligen i stort sett lika tamt ut som det gjorde innan pausen.
Kampen framför målen, som Säcken har lagt stor betoning på, fungerade sämre än före jul.
Ivan Majesky, som normalt skrämmer vid blotta anblicken, var som en tamkatt. Han var inne på Södertäljes tre första mål, som var alldeles för billiga.
Framåt gladde Petr Tenkrat, Erik Forssell och Tomas Surovy fläckvis, men lite för lite och lite för sällan. De låg bakom AIK:s enda mål denna afton.
Powerplay såg minst lika dåligt ut som innan uppehållet, medan bottentippade Södertälje såg riktigt vassa ut. Linus Klasen styrning som innebar 4–1, var hockey av den högre skolan.
Trots sju förluster innan uppehållet har AIK ändå kunnat konstatera att det har varit en relativt bra höst. Men lugnet och harmonin hänger alltmer på en skör tråd. Inte minst med tanke på hur det såg ut den här eftermiddagen. Laget är kvar i samma hjulspår som innan uppehållet och Säcken måste nu fundera hur han ska väcka laget.
Det är ju nu efter jul som serien började igen, inte efter nyår.
Nu har laget en dag på sig att ladda om innan det är dags att spela två raka hemmamatcher. Matcher där seger alltmer framstår som en nödvändighet för att hålla huvudet över ytan.
//Adam S