Efter veckans två bortaförluster har allt fler frågetecken hopat sig. Kris är inte rätt ord, men ett embryo kring ämnet låg som en dimma över AIK innan dagens nedsläpp. Då är det inte heller lätt att möta ett lag som Färjestad och motståndarna visade varför de rankas som ett av landets bästa lag. Timrå må ha de namnkunnigaste forwardsuppsättningen, men offensivt är Färjestad strået vassare. Noterbart är dock att det är på bekostnad av defensiven. AIK skapade sin vana trogen oerhört många chanser. Inte mindre än tre frilägen och några oerhört farliga två mot en-situationer. Precis som det brukar vara för ett lag i uppförsbacke, fick AIK ingenting gratis. Första målet Färjestad gjorde var föregicks av en klar offside, för att ta ett exempel. Serien är lång och alla lag kommer att hamna i olika svackor. Även HV 71 kommer att ha en tung period under någon fas av elitserien. Det är också under dessa svackor som det kommer att framgå hur det är ställt med laget. I medvind fungerar allt. I motvind sätts både laget, tränaren – och sportchefen under stor press. I dagens match mot Färjestad visade AIK den viktigaste egenskapen som finns i en djup svacka – viljan. Det var viljan och inställningen som till slut gav ett oavgjort resultat. Det blev visserligen "bara" en poäng, men sättet AIK genomförde matchen på borgar för mer. Mycket mer rent av och visar att verktygen finns för att kunna vara med och kriga kring det övre strecket i serien. Fredrik Krekula och Fredrik Öberg var bättre än de har varit på hela säsongen. En välkommen formtopp, då Perra ser centrarna som formationernas motorer. När de går ojämnt, sjunker hela formationen. Erik Anderssons och Kent McDonells centerspel går inte heller av för hackor. Särskilt imponerande var Anderssons spel i fjärdeline som är framgångsrik, oavsett vem som spelar där. Gemensam nämnare så här långt är Marcus Kristoffersson som bara fortsätter att imponera med sitt oerhört frejdiga spel. Den här matchen andades revansch och trendbrott. Kanske har det att göra med att AIK spelar på hemmaplan. Här i Skellefteå Kraft Arena har laget varit oerhört bra hela säsongen, men under lördagens match kändes det inte som om det bara hade med hemmaplan att göra. På tisdag är det ny match mot Färjestad. AIK har ställt in siktet och nu gäller det bara att hitta avtryckaren också - då blir det tre poäng och den här svackan är historia.
*** Thomas Larsson spelade med ett krossat finger. Han fick ett rapp mot Malmö och bröt toppen på fingret.
*** Jyri Marttinen fortsätter att imponera. Han borde dock ha gjort minst ett mål. Han hade återigen mest speltid i AIK med 27:43.
*** Jesper Mattsson har lämnat backplatsen. Han imponerade som center. Hans 3-2 mål var frukten av ett av de mäktigaste skotten i Skellefteå Kraft Arena den här säsongen. Hadelöv såg aldrig pucken.
*** Mikael Renberg vet hur man firar ett mål. Han vågar leva ut målglädjen på ett sätt man sällan ser i varken elitserien eller allsvenskan. Fler borde våga bli lika glada över målen.
//Adam S