Ibland måste ett lag ta ett steg tillbaka för att ta två steg framåt.
Det har börjat bli en vana i AIK.
Efter två raka vinster såg alldeles för många spelare alldeles för nöjda ut.
Eller kanske hade spanat in Färjestad och konstaterat att gästerna ställde ett väldigt tunt lag på isen.
Hörnstenarna Jörgen Jönsson, Jesper Mattsson och Thomas Rhodin var borta. Dessutom saknade Färjestad Per Åslund och Marcus Johansson.
I fjärdeformationen, ett ytterforwardpar, hade Färjestad fyllt på med en junior från Skåre.
Det säger en del om hur det var ställt i Färjestad. Situationen är minst likvärdig den situation som AIK sitter i. Skillnaden är att alla hörnstenar i när det gäller forwards fanns med. Åtminstone från början, för Christian Söderström tvingades utgå i andra perioden. Han hade känningar av en skada och det höll i en period.
Därmed splittrades AIK:s jämnaste formation och AIK gick över till att matcha tre centrar och fyra ytterfowardpar. Men det var inte där matchen avgjordes.
Färjestad visade upp en defensiv stabilitet som var imponerande. AIK skapade färre målchanser på en match än vad de har gjort under hela säsongen. Möjligen kan den här matchen jämföras med bottennappet mot Djurgården för ett par veckor sedan. Men då blev det i alla fall ett mål framåt.
Den här gången kammade AIK noll.
Det är bara tio omgångar till slutspel och kanske var det här en fingervisning om att AIK i slutändan ligger en ganska lång bit från toppen.
Serieledarna Linköping har AIK inte varit nära att hota vid något av de fyra matcher lagen har spelat. HV 71 har AIK fortfarande plusstatistik på, men när ett formstarkt HV kom på besök i Skellefteå Kraft Arena sist, fick AIK stryka på foten.
Färjestad har vunnit båda sina hemmamatcher mot AIK och nu vann laget en mentalt viktig seger på bortaplan.
Det är nu allt ska börja trappas upp, men i AIK finns inte riktigt samma trygghet som har funnits tidigare.
I kvällens match mot Färjestad hade AIK stora problem att ens få till ett avslut. Färjestads försvar var oerhört skickligt att göra det otroligt jobbigt för AIK och segern var helt i sin ordning för Karlstadlaget.
Sett till chanser skulle Färjestad ha avgjort tillställningen redan i andra perioden. Då var skillnaden bara Nicklas Dahlbergs målvaktsspel skillnaden från en förlust med större siffror.
Ordet trygghet är ett ord som i dagsläget inte existerar i elitserien just nu. Segern mot Rögle kunde ha varit början på en väldigt bra trend. I jämförelse måste dagens förlust ha upplevts som en enda jobbig baksmälla.
Och så lagets powerplay...
Den påminner om ett aktieras.
På fyra minuters överläge i början på tredje perioden fick AIK-spelarna i väg två skott. Det är för dåligt.
Laget är sämre i powerplay nu än laget har varit någonsin tidigare. Och med tio omgångar kvar att träna på innan slutpel, är frågan nästan om det inte vore bäst att gå tillbaka till absoluta grunden.
Det är tio omgångar kvar att träna på innan slutspel - eller ja, innan serien är färdigspelad.
Och den tiden kommer att behövas. Säcken och kompani kan tacka gudarna att det bara är två matcher kvar innnan uppehållet.
Vad som kommer att stå på agendan med Tre Kronor spelar LG-hockeygames, men min gissning är att powerplay kommer att stå högt i kurs.
***
Nicklas Dahlberg var bäst i AIK. Beröm till Fredrik Krekula, Erik Andersson och Kimmo Koskenkorva.
***
Jag kan inte förstå varför Koskenkorva bänkas i den omfattning han gör. Han är den pålitligaste spelaren i hela truppen.
***
Färjestad kommer att bli farliga i ett slutspel. Semifinal, minst.
***
Innan matchen pratades det slutspel omkring AIK. Men det vänder snabbt. Däremot är frågan om Rögle orkar resa sig upp igen. AIK kan tacka Timrå att det fortfarande är åtta poäng ned till kvalserien.
***
Ny match mot Brynäs på torsdag. Där har AIK revansch att kräva för senast. Dessutom är Brynäs ett lag som AIK verkligen ska ha bakom sig.
//Adam S