Det där med den interna poängligan är alltid en intressant detalj som på något sätt lever sitt egna lilla liv under grundserien och slutspelet.
2013 var det Oscar Lindberg som gjorde flesta slutspelspoäng i AIK – 12 (4+8) på 13 matcher (0.92 p/match).
2014 var det Joakim Lindström – 18 (6+12) poäng på 14 matcher (1.29 p/match).
2015 är det just nu Axel Holmström. 18-åringen står på fantastiska 11 (4+7) poäng efter sju matcher (1.57 p/match).
Och det är inte vilka poäng som helst som den glödhete Arvidsjaursonen stått för. Onsdagskvällens avgörande genidrag från klassisk Gretzky-position var nog slutspelets passning och delikatess.
Känslan är också att Axel har allt som hockeyspelare. Han är teknisk, lagom snabb, sjukt stark för sin ålder, kan både skjuta och passa samtidigt som han vågar sticka in näsan där det händer och är som tuffast – framför kassen.
AIK har vunnit två matcher i sudden det här slutspelet – båda gångerna har Axel stått för en kylig och avgörande framspelning.
Har har således förmågan att kliva fram när det gäller som mest. En rätt viktig förmåga som kan ta en spelare och laget han lirar i väldigt långt.
Jag sa tidigt den här säsongen – lite på skoj men också en hel del på allvar – att Axel Holmström kommer bli nya Henrik Zetterberg i Detroit. Typ om fem år eller något sånt.
Efter 18-åringens fina säsong och lysande slutspel så känner jag att min teori kommer bli verklighet en dag.
Axel är Detroits nya Zäta – inte den nya Holmström, trots efternamnet.
Zetterberg blev draftad i sjunde rundan, precis som Axel Holmström. Likheterna är många.
Det enda negativa med supertalangens show – och nu pratar vi för AIK och SHL:s del – är att Red Wings mest troligt börjar bli rätt sugna på att plocka över sin guldklimp redan till nästa säsong.
För så bra som han just nu är så ser jag det inte omöjligt att han redan till hösten kan slåss om en plats i Detroit fjärdelina.
Men när det gäller sådana teorier är det väl bara oerhört onödigt att spekulera.
Istället passar jag på att njuta av showen så länge den varar.
Och varför inte Pär Mårts, plocka ut den här tonåringen i kommande VM. Det börjar han vara värd.