Uppvisningen av Skellefteå AIK i SHL:s omgång 55 var i en klass för sig.
HV71 hade tabellmässigt hur mycket som helst att spela om medan AIK gått och väntat på slutspelet sedan omgång 51. Det märktes inte alls i Kinnarps Arena. Istället var det AIK som tog tag i taktpinnen – ett initiativ som laget aldrig släppte taget om.
Vid ett flertal tillfällen hade HV71 enorma problem att ens ta sig ur egen zon. AIK snurrade och lekte hockey. I matchens två första perioden var det faktiskt Gustaf Wesslau som räddade hemmalaget från ett praktfiasko.
Det är enkelt att i dessa tillfällen ta ner det vinnande lagets prestation genom att säga att det förlorande laget stod för en dålig sådan. Visst, HV71 gjorde inte säsongens bästa match – långt ifrån – men den här kvällen berodde det till till störst del på att AIK gjorde en av säsongens bästa matcher.
Andreas Johansson, coach i HV71, satt på presskonferensen och tycke att sitt lag såg tröttkörda ut. Att de senaste veckornas kamp om en plats bland topp sex slitit hårt – en urladdning som vi fick se ett negativt prov på i Kinnarps Arena under torsdagskvällen.
Johansson talade givetvis sanning. HV såg inte hundra alerta ut. Men den bensinen som fanns kvar i HV-moterernasinade fort när hemmalaget snabbt märkte att det var Goliat som stod på andra sidan isen. Och den här kvällen hade David ingen chans att resa sig.
Som sagt, HV71 var mest troligt slutkörda. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att AIK lagt störst fokus på den hårda fysträningen den här veckan. Laget körde bland annat ett hårt fyspass i Jönköping under onsdagseftermiddagen. På matchdagen drillade tränarna sina mannar extra hårt under ett tufft ispass.
Så om något lag borde ha varit tröttkört så var det AIK.
Däremot hade HV71 pressen på sina axlar. AIK kunde glida ut på isen i Jönköping med ett leende på läpparna. Avslappnat och lekfullt tog laget också tre starka poäng.
Torsdagens styrkebesked var något i hästväg.
*****
Kan något lag stoppa AIK den här säsongen??
Jag säger kort och gott: Nej.
*****
Ett flertal AIK- spelare stod för kanoninsatser under torsdagskvällen. Erik Hanses höll nollan samtidigt som Janne Pesonen satte sitt 16 mål i sin 21 match – ett facit som innebär delad seger i AIK:s målliga tillsammans med Andrew Calof. Pesonen spelade dock 33 matcher färre än sin kedjekamrat….
Tim Heed gjorde en assist och vann också lagets interna poängliga på 37 pinnar. Starkt av AIK samtidigt som någon forward borde ha slagit den siffran. Värt att notera är trots allt att spelare som Kabanov och framförallt Pesonen missat en hel del matcher under säsongen.
Roligast att se i AIK den här kvällen var dock de unga gardet. Sebastian Aho gjorde mål och har på senare tid bevisat att han klarar av att spela upp emot 20 minuter mot riktigt tufft motstånd. Anton Öhman och Jacob Andersson gjorde också stabila insatser. I Öhman finns väldigt mycket hockey.
Bäst av alla den här kvällen var förmodligen Anton Lindholm. AIK:s fysiska back gjorde allt rätt förutom att göra sitt första mål i SHL. Men Lindholm hade en assist, spelade +2, hade fyra utvisningsminuter, tacklades mest och sköt två skott på mål. Lägg därtill att hans spel med puck bara blivit bättre och bättre ju längre säsongen gått samt att han sänkte Andreas Jämtin – med vänstern!
Valet att släppa hjälten från fjolårets SM-final till Malmö under ett par veckor var nog ett av Lasse Johanssons smartaste den här säsongen tillsammans med värvningen av Janne Pesonen.
Lindholm fick då en chans att ta stor plats i ett lag, bygga självförtroende och därefter ta med det spelat tillbaka till SHL och AIK. Det har han gjort och i skrivande stund känns han som en given AIK-klippa inför nästa veckans slutspel.
*****
Och på tal om backklippor så har Erik Anderssons namn cirkulerat i medias sfär under torsdagen. AIK-backen har ett utgående kontrakt och uppgifter pekar på att Leksand gärna ser 32-åringen i sin kommande spelartrupp.
Fullt rimligt att andra klubbar gett sig in i jakten om Anderssons underskrift. För vem skulle inte vilja ha en av SHL:s stabilaste backar?
Erik Andersson är i mina ögon ligans absolut back i ett tredje backpar. Hans statistik, och framförallt plusminusstatistiken, är slående bra – +66 de tre senaste säsongerna. Visst, Erik är inte något flashig spelare och märks inte särskilt mycket ute på isen. Han är istället exakt den där ryggraden som alla lag behöver – både på och utanför isen.
Han är född 1982 och fyller 33 år i april och är just nu på toppen av sin karriär. Men jag ser absolut ingen anledning att AIK inte ska ge Erik samma typ av kontrakt som Fredrik Lindgren fick för ett par månader sedan, det vill säga ett 2+1 årskontrakt.
Andersson är inte bara en spelare som AIK exakt vet vad de får av ifrån, han är dessutom en av lagets mest vältränade spelare vilket borde betyda att han kommer hålla på högsta nivå ett bra tag framöver.
Däremot vill jag inte påstå att AIK inte vill ha kvar Andersson – tvärtom. Mest troligt handlar hela den här historien om att Erik vill stanna men inte till det pris som AIK vill betala.
Andersson är som sagt snart 33 år och vet att detta är sista chansen att skriva på ett bra kontrakt. Backen har sin fina statistik och fysiska värde att peka på i en förhandling, vilket väger tungt hos AIK men säkert tyngre bland andra klubbar.
Dessutom lägger mest troligt AIK in i ekvationen att klubben har ett flertal unga backar som bankar på SHL-dörren. Skriver man fast Andersson så minskar chansen att en talang chansen, samtidigt är det också en chansning. I Andersson vet AIK exakt vad man får.
Magkänslan säger dock att AIK kommer skriva ett nytt tvåårskontrakt med Erik inom kort. Jag ser den utgången som den mest logiska.
*****
Topp 5 i AIK mot HV71:
***** Anton Lindholm
**** Sebastian Aho
*** Patrik Zackrisson
** Erik Hanses
* Janne Pesonen