Frölunda har skapat en vana att jubla mot Skellefteå.
Ni funderar säkert över rubriken, men 27 822 är faktiskt den totalt publiksiffran som samlats i Skellefteå Kraft Arena de fem senaste gångerna som Frölunda besökt Västerbottens kust.
27 822 åskådare, minus ett par tappra Frölundafans, har fått vandra hemåt med smolk i bägaren efter att Göteborgslaget gång på gång stått för en uppvisning i sann hockeyanda.
Här har ni de fem senaste mötena i Skellefteå på pränt:
- 28/12 - 2015: AIK–FHC 2–3 (5 841 åskådare)
- 16/1 - 2015: AIK–FHC 2–2 (5 068)
- 1/11 - 2014: AIK–FHC 1–3 (5 517)
- 3/3 - 2014: AIK–FHC 1–6 (5 395)
- 26/12 - 2013: AIK–FCH 1–6 (6 001)
* Totala målskillnaden är 7–27.
Även om statisk inte är allt och då Skellefteå, med lite flyt och medstuds, hade kunnat vinna måndagens möte så är siffrorna ett tydligt bevis på att Frölunda har ett övertag på AIK – både spelmässigt och psykiskt. Lägg därtill att laget har två storsegrar – 6–2 och 6–3 – när lagen drabbats samman i Scandinavium den här säsongen.
På något sätt känns det som att Frölunda hittat ett sätt att få AIK konfunderande, Skellefteå vet inte riktigt hur de ska spela när Göterborgslaget står på andra sidan. Blir det en offensiv tillställning har Frölunda mer spets och mer fart, och blir det istället en tillknäppt kamp – lite som under de första 40 minuterna i kvällens match – så har man en tendens att få AIK väldigt uddlöst framåt.
Så som AIK avslutade matchen bör nog AIK alltid försöka spela när Frölunda står på andra sidan rödlinjen. Då spelade AIK med hjärtat istället för med hjärnan, man gick rakt på mål och krånglade inte till det.
Känslan den är att om vill man besegra Frölunda den här säsongen är nyckeln att få matcherna till en het och känslofylld kamp istället för en välspelad match. I offensiven har serieledarna kompetens i överflöd. Man kan skapa chanser av nästan ingenting.
Avslutningsvis vill jag bara lyfta på den där berömda hatten för underhållningen vi bjöds på den här måndagskvällens. Matchen var ett solklart bevis på att Sveriges två bästa lag befanns sig på isen. Sett till avslutningen var AIK värda minst en poäng, men som vi vet måste man sätta pricken över i:et också.
Seriefinalen var också ännu ett bevis på att Frölunda har något som AIK hade för ett par år sedan: förmågan att vinna jämna och täta toppmatcher.
Framförallt när Skellefteå står på andra sidan.