Åtta omgångar är spelade av årets elitserie och det börjar så sakteliga att dra lite slutsatser runt AIK och laget. Här är lite tankar.
* Försvaret har i stort varit resor bättre än förra säsongen. AIK släpper inte alls in puckar lika enkelt som ifjol. Laget spelar både mer samlat och intelligent. Försvaret är mycket bättre än vad många har förutspått.
* Individuellt har Fredrik Lindgren varit en gigant. +10 totalt och den skridskoskicklige backen sticker ut ur mängden på imponerande sätt. Han spelade i landslaget förra året och borde rimligen få fler chanser i år.
* Offensivt har alla formationer haft sina toppar och svackor. Jämnast har fjärdeformationen med Kristoffersson–Forsell–McDonell varit. Kristoffersson är en överraskning för min del.
* Individuellt har trion Söderberg, Goren och McDonell imponerat mest med sin produktion. Söderberg borde ligga på gränsen till landslaget vid det här laget. Lee Goren och Kent McDonell har blommat ut till de tillgångar alla har hoppats på. McDonell är den forward som utvecklats bäst från försäsongen fram till i dag.
* Powerplay har totalt sett varit ett misslyckande. AIK är bättre fem mot fem än fem mot fyra. Men de senaste matcherna har powerplay sett bättre ut. Jag tror det kommer att bli bättre, men just nu ligger laget sist. Spel fem mot tre är dock under all kritik. Pucktempot måste bli högre.
* Boxplay har fungerat förvånansvärt bra. Skellefteå är betydligt bättre än i fjol och det syns även på statistiken. Laget har 84% och ligger sexa i elitserien.
* Målvaktsspelet är bättre än ifjol och jämnare. Hadelöv är minst lika bra som förra året och Nicklas Dahlberg är en intressant påläggskalv. Hans insats mot Timrå var stabil och i veckan gissar jag att han får vakta buren mot Färjestad borta, medan Hadelöv vaktar mot Södertälje. Den här säsongen har Hadelöv fått betalt för fina målvaktsspel. Förra året gjorde AIK så mycket missar, att bra målvaktsspel ändå inte gav särskilt hög räddningsprocent. Hadelöv är fyra i målvaktsligan. På tisdags ställs han mot ettan, Södertäljes Jhonas Enroth. En riktig målvaktskamp.
* Nyförvärven. Har i snitt gått över förväntan. Både Erik Forssell och Erik Andersson har visat att de spelar i rätt serie. Enda missen så här långt är, med risk för att bli tjatig, Jan Novak.
Målproduktionen: AIK skapar mycket, men gör mera mål i snitt. Vart tionde skott AIK avfyrar går in. Förra säsongen var det var 12:e skott vid ungefär samma period. AIK är åttonde effektivaste laget i elitserien. Mersmak alltså.
Hemmaspelet: Har fyra segrar och en förlust. Lägg därtill att förlusten kom i premiären när motståndarna, tippade topplaget HV71, kom på besök med en match i kroppen. Hemmaspelet kan inte bli särskilt mycket bättre än vad det har varit. Framförallt vinner AIK med lite marginal i år. Förra året var det alltid en strid på kniven.
Bortaspelet: Lämnar en del att önska, men det har bara blivit tre matcher så här långt. Den här veckan, med två raka bortamatcher, kommer att ge en del besked. Första perioden mot Luleå och de två första perioderna mot Timrå visade dock AIK ett imponerande bortaspela. Kanske första 60 minutaren kommer mot Södertälje på tisdag?
Förstärkningar: Alltid lika kontroversiell fråga. Inledningsvis handlade många diskussioner om att värva en center. Behovet finns där lite latent, men känns inte på något sätt akut. Däremot en powerplayback känns betydligt mer aktuell. Inte en ny Lintner, utan mer en ny Duane Harmer. Kanske skulle kolla med SSK om det går att trada. Novak mot Harmer. Harmer verkar inte ha fått till det i Södertälje. En assist på nio matcher.
En liten sammanfattning av AIK hittills. Vad tycker ni?
//Adam S