Foto: Lennart Enkvist

Tufft läge för Malå, tuffare lär det bli

Ledare. Många kommunalråd i inlandskommuner är med rätta bekymrade. Frågan är kommuner som Arjeplog, Arvidsjaur, Norsjö och Malå är starka nog att vända på utvecklingen. Ska de lyckas måste det finnas en verklig politisk vilja på riksplanet att låta hela Sverige leva.

– Det går inte att locka alla med strandtomt, jakt och fiske …

Han är bekymrad, Lennart Gustavsson (V), kommunstyrelsens ordförande i Malå. Det är förståeligt. Vill man spetsa till det så är hans uppdrag något av ett ”mission impossible”. Att få en liten inlandskommun som Malå att inte långsamt tyna bort är svårt, att få den att utvecklas är än svårare. Motvinden blåser honom rakt i ansiktet.

Dagens Nyheter har varit i Malå. Pratat med folk på gatan, med politiker, med experter av allehanda slag. I en serie reportage beskrivs livet i Malå, problemen och möjligheterna. Valet av kommun hade kunnat vara ett annat, det är många norrländska inlandskommuner som delar problembild med Malå. Befolkningen blir äldre och äldre, färre ska försörja fler.

Och så detta mantra: Hela Sverige ska leva.

Men hur? Arjeplogs avgående kommunalråd Britta Flinkfeldt (S) har i ett antal krönikor i Norran ställt sig frågande till om politikerna som bestämmer om lands- och glesbygdskommunernas väl och ve vet vad som är bäst för Arjeplog, Arvidsjaur, Norsjö och Malå.

Så här skrev hon till exempel i början av året: ”Jag har sett otaliga exempel på märkligt fattade beslut, baserade på utredningar med bristfällig kravspecifikation, där den som haft utredningsansvaret inte brytt sig särskilt mycket om att redovisa konsekvenserna för andra kommuner än den jättestora.”

I bland annat Britta Flinkfeldts Arjeplog och i Lennart Gustavssons Malå blir det snart en skattesänkning. Med 137 kronor i månaden. Detta sedan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna i höstbudgeten gjort upp om landsbygdspolitiken. För 137 kronor kommer du till exempel från Malå till Skellefteå – om inte bilen drar för mycket. Eller så kan du köpa en lyxig pizza med dricka.

Det är lätt att förstå Lennart Gustavsson när han i DN-reportaget konstaterar att de pengarna – cirka fyra miljoner kronor – förmodligen kunnat göra bättre nytta i kommunens kassa.

Samtidigt är de fyra partierna med den riktade skattesänkningen någonting viktigt på spåren. Många norrlänningar får betala mer för sämre service än till exempel invånarna i Danderyd, Täby, Lomma, Nacka och Ekerö. Det är inte rimligt. Det kommunala skatteutjämningssystemet räcker inte till för att fullt ut kompensera skillnaderna.

Men även om pengar är viktigt så är det inte allt.

Malå brottas även med andra problem. Ett är svårigheten att hitta kompetens. Och då pratar vi inte om det privata näringslivet, utan om kommunen. Att få rätt man/kvinna på rätt plats till rätt pris. För en kommun som Malå gäller det att ha tur. Hitta någon som gillar jakt och fiske, ge sig ut på fjället med skotern eller fyrhjulingen. Men de växer, som Lennart Gustavsson säger, inte på träd.

Många kommunalråd i inlandskommuner är med rätta bekymrade. De eventuella marginaler som tidigare fanns i budgeten har försvunnit. De unga flyttar för att studera, alltför få kommer tillbaka, det gör att det föds för få.

Kommuner samarbetar, behöver samarbeta ännu mer, men också samarbetets möjligheter har en bortre gräns. Att två eller flera kommuner delar på svårfunnen kommunal nyckelkompetens kan vara en möjlig väg framåt.

Ska man vara ärlig, riktigt ärlig ser det inte speciellt ljust ut för Norrlands inlandskommuner. Eller som länsrådet Lars Lustig formulerar det i en av DN-artiklarna: ”Även om det är jättesvårt i dag, så kommer vi om tio år att titta tillbaka på 2019 och säga: vad bra vi hade det då.”

Frågan är om kommunerna är starka nog att vända på utvecklingen. Ska de lyckas måste det finnas en verklig politisk vilja på riksplanet att låta hela Sverige leva.

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut