Kontanthanteringen väljs bort av allt fler, men det får konsekvenser.
Kontanthanteringen väljs bort av allt fler, men det får konsekvenser. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige måste slå vakt om kontanterna

Ledare. Förra året kom rapporter om att Sverige nu är världsledande i digitala betalningar. Ur krisberedskapssynpunkt är det problematiskt. Elektroniska betalsystem är sårbara vid längre elavbrott. Vid en större naturkatastrof eller krigshändelse riskerar vi att plötsligt sakna förmåga att bedriva handel.

Fel färg på bläcket i personalliggaren.

Inget streck draget vid dagens slut.

För mycket växelpengar i en burk.

Det är några av de saker som kan ge dryga böter – i det senare fallet runt 25 000 kronor – om Skatteverket kommer för att kontrollera kontanthanteringen.

Peter Thörn, ordförande för Småföretagarnas riksförbund, och Björn Eriksson, initiativtagare till Kontantupproret, skriver i Expressen (18/4 2019) att många småföretagare känner sig så trakasserade av Skatteverket att de lägger ner kontanthanteringen helt och hållet.

Det är kritik som bör tas på allvar.

En statlig myndighet borde inte värdera vilken betalningsmetod som företag och dess kunder använder sig av. Om hårda och nitiska kontroller av kontanter leder till merkostnader, och böter för småfel, är det inte konstigt att sedlar och mynt försvinner i allt högre takt. Som Peter Thörn och Björn Eriksson skriver är det inte heller mycket svårare att fuska med digitala betalningar.

Sverige är redan utan Skatteverkets hjälp på väg att bli kontantfritt i en takt som är oroande. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley spådde i december att det kan ske så snart som inom tre till fem år (Affärsvärlden 5/12 2018). Förra året kom rapporter om att Sverige nu är världsledande i digitala betalningar (World Payments Reports 2018).

Ur krisberedskapssynpunkt är det problematiskt.

Elektroniska betalsystem är sårbara vid längre elavbrott. Vid en större naturkatastrof eller krigshändelse riskerar vi att plötsligt sakna förmåga att bedriva handel.

Dessutom ställer ett kontantfritt samhälle frågor om vårt ekonomiska system i ett större perspektiv. När sedlar och mynt inte längre utgör grunden för betalningarna, och när de flesta betalningar sker i privata betalsystemet, upphävs i praktiken riksbankens penningmonopol.

I stället är det banker och kreditföretag, som Visa och Mastercard, som genom utlåning skapar pengar. Betalningsinfrastrukturen kommer då till stor del kommer att finnas utanför Sverige.

En sådan utveckling behöver inte vara en dålig, men som Cecilia Skingsley i november påpekade i ett tal på tankesmedjan Studieförbundet näringsliv och Samhälle (SNS) (18/11 2018) är det förändringar som är för omfattande för att de ska tillåtas ske utan aktiva och genomtänkta beslut.

Det är skälet till att riksbanken börjat utforska tanken på en e-krona, en slags digitala riksbankspengar.

Detsamma gäller förekomsten av kontanter. På längre sikt är den försvinnande kontantanvändningen förmodligen omöjlig att stoppa eftersom den drivs av både företag och konsumenter.

Men här och nu finns breda grupper som knappt använder sig av digitala tjänster – Internetstiftelsen rapporterade i höstas att en miljon svenskar befinner sig i ”digitalt utanförskap”. Dessutom saknas en pålitlig och krissäkrad betalinfrastruktur

Alltså måste kontanternas existens säkras.

En bra början vore att tvinga bankerna att ta ansvar för kontanthanteringen.

Och se till att Skatteverket slutar jaga småföretag med för många enkronor i burk.

Joakim Broman

Länkar:

Debattartikel i Expressen:

https://www.expressen.se/debatt/skatteverkets-absurda-jakt-pa-kontantanvandare/

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley:

https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/skingsley-sverige-kontantlost-inom-fem-ar-6941396

https://www.riksbank.se/globalassets/media/tal/svenska/skingsley/2018/skingsley_overvaganden-infor-en-kontantlos-framtid.pdf

World Payments Report:

https://worldpaymentsreport.com/wp-content/uploads/sites/5/2018/10/World-Payments-Report-2018.pdf

Internetstiftelsen om digitalt utanförskap:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/1-1-miljoner-i-digitalt-utanforskap

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut