Sommar, sol och bad. Sommarlovet behövs, men måste det vara tio veckor långt.
Sommar, sol och bad. Sommarlovet behövs, men måste det vara tio veckor långt. Foto: Johan Nilsson/TT

Sorry, men ni har alldeles för långa lov

Ledare. Dagens unga behöver tillbringa mer tid i skolbänken. Det borde inte vara ett speciellt kontroversiellt påstående. Dagens unga behöver också kontinuitet i sitt lärande. Mycket av den kunskap som med större eller mindre möda nötts in är som bortblåst. Det borde tala för att längre terminer är bättre än fler läsår.

I dag börjar skolan.

För vissa handlar det om ett kärt återseende, för andra är avsaknaden av sommarens aktiviteter påtaglig.

Som ett brev på posten, eller en begagnad lärobok i handen, startar också debatten om skolan. Det handlar om betygskriterier, om att skolan ska vara mer inriktad på fakta än analys, om dokumentation, såväl nödvändig som onödig, om lärare som vill sluta, om att det är extra svårt att rekrytera lärare till skolor på landsbygden och en hel del annat.

En annan diskussion är den om sommarloven. Det finns de som tycker att de är för långa. Tio veckors sommarlov. Lägg till höstlov, jullov, sportlov och påsklov. Lägg till alla andra röda dagar och klämdagar. Och den genomsnittlige skoleleven i Sverige är ledig uppemot en tredjedel av årets 52 veckor. Det är för mycket, på tok för mycket. Det är dags att börja tänka om.

Vilket många också har gjort. Det finns de som vill ha ytterligare ett skolår, andra anser att kortare lov är är bättre. Det sistnämnda alternativet är att föredrar. Ur en rad olika aspekter. I en aktuell forskningsrapport från Institutet för näringslivsforskning konstateras att längre terminer ökar möjligheterna för eleverna till bättre framtida inkomst och pension.

Det man studerat är effekterna av två parallella reformer från 1930- och 1940-talets Sverige, två historiska reformer där svenska kommuner förlängde undervisningstiden under terminerna och utökade den obligatoriska folkskolan från sex till sju år. Slutsats: De längre terminerna gav de största positiva effekterna.

Intressant att notera är att en av slutsatserna som de fyra forskarna landar i i rapporten ”The Long-term Effects of Long Terms: Compulsory Schooling Reforms in Sweden” är att mer undervisningstid i unga skolår kan förbättra barnets intellektuella utveckling. Det borde tala för att längre terminer är bättre än fler läsår.

Dagens unga behöver tillbringa mer tid i skolbänken. Det borde inte vara ett speciellt kontroversiellt påstående. Dagens unga behöver också kontinuitet i sitt lärande. Hur många snabbkommandon glömde du själv under dina fyra veckors sommarsemester? Tänk då på barnen som är borta från skolbänken i tio veckor. Mycket av den kunskap som med större eller mindre möda nötts in är som bortblåst. Även det borde tala för att längre terminer är bättre än fler läsår.

Men bortom den ack så viktiga kunskapsinhämtningen finns det ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Det finns barn som far illa under loven. Det kan handla om allt från missbrukande föräldrar till avsaknaden av någon som ser till att hen får i sig ett ordentligt mål lagad mat om dagen nu när skolbespisningen har stängt.

Familjers skilda ekonomiska resurser har gjort inte minst sommarlovet till en klassmarkör. Men det är en helt annan diskussion.

På den tiden, för inte alltför länge sedan, när den förre L-ledaren Jan Björklund var utbildningsminister, hände mycket. Han tog strid mot ”flumskolan”, uppvärderade synen på kunskap högst väsentligt. Att han sedan gjorde sig ovän med delar av lärarkåren genom att prata katederundervisning och ordning och reda är en helt annan sak.

Sedan tog Gustav Fridolin (MP) över skolfrågorna. Hans beslutsamhet inskränkte sig till att tillsätta utredningar, vilket han i och för sig gjorde bra, men ingenting hände. Nu är det Anna Ekström (S) som har hand om skolfrågorna. Låt oss hoppas på större handlingskraft, och att hon lyssnar till vad forskarvärlden har att säga.

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut