Frida Hyvönen, bördig från Robertsfors, är aktiv inom KKN-sektorn, bolagsverksamheter inom kulturella och kreativa näringar.
Frida Hyvönen, bördig från Robertsfors, är aktiv inom KKN-sektorn, bolagsverksamheter inom kulturella och kreativa näringar. Foto: Thomas Johansson/TT

Lyssna och lär av de kreativa

Ledare. Svenska företag har mycket att lära av de kulturella och kreativa näringarna inför en föränderlig och digital arbetsmarknad.

Bidragstagande vänsternissar, som livnär sig på offentligt kulturstöd i konstiga hitte på-projekt.

Eller drivna entreprenörer som strävar efter att utforska och utvidga sina konstformer, samtidigt som de skapar samhällsnytta och kapital.

Tyvärr baserar sig diskussionerna om kulturarbetare och konstnärer inte sällan på förlegade, stereotypiska, på gränsen till fördomsfulla föreställningar.

I själva verket driver en ständigt växande andel kulturarbetare bolagsverksamheter inom kulturella och kreativa näringar, så kallade KKN-företag.

Förutom den kreativa processen, med skapande inslag, är de även hårt arbetande företagare med oftast små marginaler. Det må medföra dubbelarbete men skapar även egenmakt för individer.

Att skapa nytt värde, i stället för att vara beroende av stipendier, stöd och bidrag i olika former, ger handlingsutrymme och kräver experimentlusta, men även tydlig publik- och kundkontakt. Här har ”vanliga” företag mycket att lära av KKN-sektorns förmåga att ständigt nya hitta vägar.

Likheterna mellan KKN-företag och övriga företag är fler än skillnaderna. Alla som någon gång vågat sig på att starta egen verksamhet i bolagsform vet att det krävs både flexibilitet och kreativitet för att få schvung i affärsmodellen.

Att den första genomlysningen av kreativa och kulturella näringar nyligen presenterades i rapporten ”Kreametern Analys” är ett tecken på branschens ökande betydelse. Rapporten är ett gediget underlag för vidare diskussion och beslut, där fem statliga myndigheter har samverkat: Tillväxtverket, Kulturanalys, Tillväxtanalys, Kulturrådet och Statistiska centralbyrån (SCB).

Rapporten visar på bärkraften i och insikten om de kulturella och kreativa näringarnas ökande vikt i samhällsvävnaden. Mellan 2010 och 2016 ökade varuexporten från KKN-sektorn från drygt 16 till nästan 21 miljarder kronor. Enligt rapporten är det en betydligt starkare ökning än för näringslivet i genomsnitt.

Sammanlagt uppgick KKN-verksamheter till 3,1 procent av bruttonationalprodukten. 130 000 verksamheter har 143 000 anställda. Andelen enskilda verksamheter eller fåmansbolag är hög.

Och även om antalet KKN-företag och -företagare ökar i hela landet är det bland annat i Västerbotten som det ökat mest.

Ett faktum som föranledde regionkulturchefen Camilla Thorn Wollnert att i ett pressmeddelande häromveckan meddela att Region Västerbotten ska ta fram en regional handlingsplan så att både kultur- och näringspolitik kan mötas för att skapa långsiktiga strukturer för KKN-sektorn.

De kulturella och kreativa näringarna har ett försprång in på framtidens arbetsmarknad. Mobiliteten i småskaligheten innebär per definition ett myller av nätverkande och produktionskedjor som ständigt förändras och anpassas utifrån enskilda projekt och leverantörskrav.

Just denna förmåga att vara flexibel och omställningsbar med sin kunskap för att konstant leverera nya produkter är något som övriga näringslivet gör klokt i att ta till sig av.

KKN-företagen har den spjutspetskompetens som behövs för att utifrån sina kreativa lösningar kunna navigera i ett ständigt föränderligt digitalt landskap.

Att våga prova nytt, att vrida och vända på föreställningar och arbetssätt är framtidens melodi.

Csaba Bene Perlenberg

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut