Kulturen Àr ingen budgetregulator

Ledare. Kulturverksamheter ska göra allt mer med allt mindre resurser. Politikerna mÄste vara tydliga med vad de vill.

Foto: PÀr Lindström

Politik2019-03-09 07:00
Detta Àr en ledare. Norran Àr partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Det Àr vÀl kÀnt att offentlig sektor i kommuner och regioner gÄr mot svÄngremstider.

Sverige kanar ner frĂ„n konjunkturtoppen. Samtidigt berĂ€knar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att det tillsammans med nya arbetssĂ€tt kommer att behövas 43 miljarder kronor i tillskott fram till 2022 för att kunna erbjuda en nivĂ„ pĂ„ vĂ€lfĂ€rden jĂ€mförbar med dagens.

Detta i en tid dÄ antalet yngre och Àldre ökar i betydligt snabbare takt Àn den arbetsföra delen av befolkningen. Vilket i sin tur ökar bÄde vÀlfÀrds- och rekryteringsbehoven.

I ett sĂ„dant lĂ€ge riskerar inte bara förskolor och Ă€ldreboenden att gĂ„ pĂ„ knĂ€na. Även pĂ„ landets kulturinstitutioner kan det bli ridĂ„ ner nĂ€r kulturen riskerar att bli en budgetregulator. Till exempel Ă€r det i stort sett bara biblioteksverksamheten som kommunerna mĂ„ste erbjuda sin invĂ„nare. Detta enligt bibliotekslagen.

Bland annat landets lÀnsteatrar, ofta naven i glesbygdslÀnens kultursektor, gÄr en osÀker framtid till mötes. I en ny rapport frÄn Myndigheten för kulturanalys konstateras det att politikerna knappast Àr logiska i sina krav och förvÀntningar pÄ vad verksamheterna ska kunna leverera. Detta samtidigt som finansieringen knappast gÄr hand i hand med utökade mÄlsÀttningar.

Till SVT VĂ€sterbotten sa VĂ€sterbottens teaterchef Fransesca Quartey tidigare i veckan (6/3 2019): ”Vi kulturarbetare brinner för det vi gör, men vi undrar hur lĂ€nge vi ska orka. Alla anstĂ€llda pĂ„ VĂ€sterbottensteatern ansvarar för flera omrĂ„den och i genomsnitt blir vi av med en anstĂ€lld per Ă„r. Det Ă€r en konstant anstrĂ€ngning.”

Förvisso bedömer Myndigheten för kulturanalys att kulturens andel av de statliga, regionala och kommunala budgetarna Àr relativt stabil. Men man höjer ett varningens finger för de variationer som i en nÀra framtid Àr kopplade till den anstrÀngda skattekraften. DÀrmed blir kulturen mer kÀnslig för konjunktursvÀngningar och den övergripande ekonomin Àn för politiska prioriteringar.

Samtidigt urholkas kultursektorns andel av det totala utgiftspaketet Ă„r för Ă„r. Kommunerna har lagt mindre och mindre pĂ„ kulturens verksamhetskostnader, frĂ„n 2,40 procent 2008 till 2,17 procent 2017. Samtidigt har kostnaderna för bĂ„de kommuner och verksamheter ökat.

Det blir svĂ„rt för politiker att hĂ„lla emot och prioritera kultursektorn nĂ€r den kommunala vinkelslipen drar i gĂ„ng. Risken Ă€r stor att det kulturekonomiska ekosystemet hotas. Dras det ner pĂ„ kommunal och regional nivĂ„ fĂ„r det omedelbara konsekvenser i den sĂ„ kallade samverkansmodellen dĂ€r statens bidrag Ă€r i direkt relation till vad de lokala huvudmĂ€nnen Ă€r beredda att satsa.

I VÀsterbotten satsas det pÄ VÀsterbottensteatern som Àr en del av det kommande kulturhuset i SkellefteÄ.

Att teaterverksamheten lyfts fram som en statusverksamhet Àr viktigt för det demokratiska samtalet. Teater och kultur Àr dock oÀndligt mer Àn att endast vara ett kuttersmycke att visa upp.

Skinande nya lokaler i all Àra. Men det Àr verksamheten och de mÀnniskor som arbetar pÄ och bakom scen som förÀndrar perspektiv, vÀcker passioner till liv och fÄr idéer, Äsikter och drömmar att skava och bulta. I en allt mer trÀngd vÀlfÀrd Àr det ocksÄ de som kan fÄ oss att hÄlla humöret uppe och ge oss kraften att vÄga hoppas pÄ bÀttre tider.

Csaba Bene Perlenberg