Väntetiderna för operation eller annan medicinsk åtgärd fortsätter att vara mycket långa.
Väntetiderna för operation eller annan medicinsk åtgärd fortsätter att vara mycket långa. Foto: Ingvar Karmhed/SvD/TT

Köerna tvingar fram en ny vårdmodell

Ledare. Utöver att vårdköerna orsakar stort lidande är det tveksamt om man sparar några pengar på att inrätta dem. Människor riskerar att bli sjukare under tiden som de väntar på vård. Men genom den vårdmodell och vårdorganisation vi har är det svårt för regionerna att göra så mycket annorlunda.

De vårdköer som inte växer står stilla.

Tiotusentals människor runt om i Sverige har väntat mer än vårdgarantins 90 dagar på ett första besök i specialiserad vård, på en operation eller någon annan medicinsk åtgärd.

Kanske uppfattas det som ett slags nödvändigt ont, ett naturligt resultat av personalbrist och underskott i vårdbudgetarna.

Sanningen är dock den att vårdköerna är en politisk skapelse. En modell för att ransonera vården och pytsa ut pengapåsen i jämn takt över året eftersom regionerna inte anser sig ha råd att vårda alla i den takt som skulle behövas för att få bort köerna. Resurser för att behandla patienter finns inom de flesta vårdområden, men utnyttjas inte eftersom ingen är beredd att betala.

Utöver att vårdköerna orsakar stort lidande är det tveksamt om man sparar några pengar på att inrätta dem. Människor riskerar att bli sjukare under tiden som de väntar på vård. Men genom den vårdmodell och vårdorganisation vi har är det svårt för regionerna att göra så mycket annorlunda.

Det är därför helt rätt, som tankesmedjan Timbros vd Karin Svanborg-Sjövall och Nima Sanadaji, vd för tankesmedjan ECEPR, skriver i den nysläppta rapporten ”Ålderskris”: Sverige måste diskutera en ny vårdmodell.

I rapporten går författarna igenom Nederländernas vårdsystem. De har, i likhet med Sverige, en solidariskt finansierad vård som innebär att ingen blir utan för att den saknar medel.

Men till skillnad från i Sverige finansieras huvuddelen av systemet med privata medel, genom att människor köper obligatoriska sjukvårdsförsäkringar från privata bolag. Därtill är i princip alla utförare privata aktörer som försäkringsbolagen köper vård av.

Både beställarfunktionen och själva utförandet är alltså konkurrensutsatt.

Resultatet är att den nederländska vården presterar bättre i stort sett över hela brädet. Tillgängligheten är betydligt bättre samtidigt som vårdkvaliteten är likvärdig. Tid hos en familjeläkare kan ofta ordnas samma dag. Väntetiderna för insatser som prostatektomi eller en knäledsoperation är hälften av vad de är i Sverige.

Och allt detta utan att mer resurser läggs på vården. Som andel av BNP ligger Nederländerna till och med lägre, på 10,1 procent jämfört med 10,9 för Sverige.

Styrningen av vården är redan nu under stark press. Vårdköerna har sedan den rödgröna regeringen tillträdde i många fall fördubblats.

Det kommer dessutom att bli värre. Sverige står inför en demografisk utmaning där allt fler äldre kommer att behöva vård och omsorg de kommande åren. Sveriges kommuner och landsting uppskattar att 35 miljarder kronor saknas i kommunsektorn till 2022.

En effektivare styrning av vården är därmed ett måste. Och förmodligen kommer det att kräva ökade inslag av såväl privat finansiering som privata utförare.

Joakim Broman

Länkar:

Rapport från Timbro/ECEPR:

https://timbro.se/app/uploads/2019/06/alderskris-del-2-nederla%CC%88nderna.pdf

https://www.svd.se/okad-rattvisa-med-privatfinansierad-vard

Sveriges kommuner och landsting:

https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/ekonomirapporten.7150.html

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut