Stormakterna ser Arktis som en framtida intressesfär. Forumet i Västerbotten måste bidra till tydligare spelregler.
Stormakterna ser Arktis som en framtida intressesfär. Forumet i Västerbotten måste bidra till tydligare spelregler. Foto: David Goldman

Kapplöpningen till Arktis måste regleras

Ledare. Att Västerbotten står värd för en konferens som förhoppningsvis kan bidra till en nedkylning av motsättningar i Arktis samt värma upp relationerna mellan stormakterna är endast att applådera.

Arktis är hett. Det resursrika och geografiskt strategiskt viktiga området är inte enkom i fokus på grund av larmrapporter om den globala klimatförsämringen och skrämmande rekordnoteringar i temperaturen.

Stormakterna är engagerade i en veritabel kapplöpning om kontinentens resurser som blir allt mer tillgängliga, och lockande, i takt med att isen försvinner och gör råvaror som olja, gas och fiske mer lättillgängligt.

USA, Ryssland och Kina vill alla ha en del av den frostiga kakan. Därför är det planerade ministermötet EU Arctic Forum som ska hållas i Umeå och Västerbotten i början av oktober av stor vikt för kontinentens framtid. Forumet, som samarrangeras av Sverige, Europeiska kommissionen och EU:s utrikestjänst EEAS, är det första i sitt slag och har att försöka reda ordning i på flera sätt en ny världsdel.

Alldeles uppenbart behövs en internationell samsyn som reglerar exploateringen med målsättning att undvika framtida konflikter och hotfullt maktspel.

Forumet består av tre olika delar: Dels ska utrikesministrar och internationella experter träffas för en så kallad högnivåsession, dels ska olika tematiska paneldebatter hållas. Dessutom ska en urfolksdialog hållas. Förutom regeringsföreträdare, EU-representanter och forskare ska företrädare för arktiska regioner och kommuner, civilsamhället, urfolk, studenter och näringslivet delta.

Bland de 400 inbjudna gästerna återfinns 38 utrikesministrar, däribland Rysslands Sergej Lavrov och USA:s Mike Pompeo samt samtliga EU:s utrikesministrar. Vilka som dyker upp återstår att se.

För närvarande utarbetar regeringen en ny Arktisstrategi. Den förra från 2016 hade redan då ett stort fokus på klimatfrågorna, och pekade tydligt ut riskerna med fortsatt uppvärmning: Kollaps av sommarhavsisen, istäcken som utsätts för avsmältning och metan som frigörs från smältande permafrost är alla potentiella globala säkerhetshot.

Det är inte utan anledning som den amerikanske presidenten Donald Trump ska besöka Danmark i början av september i samband med ett besök i Polen för att hedra 80-årsminnet av den tyska invasionen 1939. Arktis sägs vara en av huvudfrågorna som Trump planerar att försöka söka konsensus med den nyvalda danska regeringen om. Och medan Danmark, Sverige och Finland är de enda EU-medlemmarna som har territorier i Arktis är det bara Danmark som är Nato-medlem.

Med ökad kommersiell aktivitet i Arktis medföljer även ökad sjöfart. Kina ser en helt ny transportlinje som benämns som Polar-Silkesleden i den norra hemisfären och fördjupar därmed kontinuerligt sin säkerhetspolitiska relation med Ryssland. Redan i dag sparar kinesiska fraktfartyg in 10 dagar på att åka genom Nordvästpassagen i stället för exempelvis genom Suezkanalen.

Att Västerbotten står värd för en konferens som förhoppningsvis kan bidra till en nedkylning av motsättningar i Arktis samt värma upp relationerna mellan stormakterna är endast att applådera.

Csaba Bene Perlenberg

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut